Sök Sök
Meny Meny

Logga in

02 apr 2011

Låt inte språken gå på sparlåga

Språkundervisningens villkor har urholkats under lång tid samtidigt som språkkunskaper anses vara nyckeln till både konkurrenskraft och personlig utveckling. Endast 28 procent av dem som undervisade i moderna språk i årskurs 6—9 hade lärarexamen för både årskursen och ämnet. Detta är inte acceptabelt, skriver Metta Fjelkner och Larz Blomqvist, Lärarnas Riksförbund i Göteborgs-Posten.
Gränserna för mitt språk sätter gränserna för min värld. Det fanns en tid då Sverige var ett föregångsland när det gällde språkkunskaper och språkundervisning. Lärare som undervisade i språk hade en gedigen utbildning och kontinuerlig fortbildning var en självklarhet, bland annat genom kompetensutveckling i länder där det aktuella språket talades.

Lärarnas Riksförbunds rapport Språk på sparlåga bygger på en enkät till landets språklärare. Där framträder en oroande bild av hur språkundervisningens villkor har urholkats under lång tid. Detta trots att alla talar om språkkunskaper som nyckeln till konkurrenskraft och personlig utveckling.

Alla är eniga om att eleverna ska ges en gedigen undervisning i engelska redan från tidiga skolår. Men man har underlåtit att se till att man har rätt utbildade lärare. En tredjedel av dem som undervisar i ämnet upp till år fem saknar lärarutbildning eller tillräcklig utbildning i ämnet. Endast 28 procent av dem som undervisade i moderna språk i årskurs 6-9 hade lärarexamen för både årskursen och ämnet. Statskontoret konstaterar att spanska särskilt utmärker sig som ett ämne där många undervisar utan tillräcklig utbildning. Detta är inte acceptabelt!

Brist på utbildade lärare i spanska


Allt färre elever väljer de traditionella språken, tyska och franska, i både grund- och gymnasieskolan. Spanska har blivit allt vanligare, så vanligt att det blivit svårt att rekrytera utbildade lärare i ämnet. Många elever väljer också helt bort att läsa ett modernt språk, vissa redan i årskurs 6. Här ser vi ändå en tydlig vilja från regeringen att stärka språkens roll.

Lärarnas Riksförbund var först med att kräva en lärarlegitimation. Behörighetsreglerna innebär ett krav på att lärarna har utbildning för de ämnen och årskurser som de undervisar i. En självklarhet. Därför måste lärarutbildningen dimensioneras så att det finns tillräckligt med utbildade lärare.

Vår undersökning visar även att de utbildade lärarna inte får den fortbildning de anser sig behöva. Problemet förvärrades av kommunaliseringen av skolan, när varje kommun sänkte ambitionsnivån. Mer än hälften av lärarna uppger att de inte fått någon språkdidaktisk fortbildning de senaste fem åren, d v s ny forskning om hur man lär ut språk. Det är ovanligt med fortbildning i målspråkslandet och den som genomförs sker ofta på lärarens fritid och på egen bekostnad eller via stipendier.

Ett språk är i ständig förändring och det borde vara självklart att lärare regelbundet får möjlighet att använda språket i dess naturliga miljö. För att lärarna ska kunna utveckla elevernas förmåga är det avgörande att lärarna ges möjlighet till egen, återkommande fortbildning i målspråkslandet.

Ingen kompetensutveckling


Vår rapport visar också att många lärare har elever från olika färdighetssteg i en och samma undervisningsgrupp. Det visar sig att lärare till och med har elever som lär sig olika språk i samma grupp! Som att en fotbollstränare samtidigt tränar en grupp i golf.

Det sparar pengar, men är en nästan omöjlig uppgift och framför allt inte rätt mot eleverna.

Med modern teknik finns stora möjligheter att utveckla språkundervisningen. Men av lärarna uppger ungefär en tredjedel att de inte har tillgång till digitala läromedel i de klassrum där de oftast undervisar.

Mer än hälften av lärarna uppger också att de inte fått någon kompetensutveckling i IT som de kunnat använda i sin undervisning. Det saknas alltså både teknik och kunskap för att använda IT fullt ut i undervisningen. Ett resultat av detta är att 56 procent av lärarna uppger att de inte använder IT regelbundet i undervisningen. Det duger inte!

Elever och föräldrar har rätt att ha högre förväntningar. Sverige måste återta sin plats som ett språkkunskapernas föregångsland. Lärarnas Riksförbunds krav är lätta att förstå. Språklärare skall ha rätt utbildning och lärarlegitimation. Språklärare skall ha kontinuerlig fortbildning. Låt inte språken gå på sparlåga.

Metta Fjelkner
förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Larz Blomqvist
förbundsstyrelseledamot, Forum för engelska och moderna språk, Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.03