Sök Sök
Meny Meny

Logga in

05 okt 2015

Låt skolan leva i hela landet, Centern

Vi i Lärarnas Riksförbund hoppas att Centerpartiets Annie Lööf menar allvar med sin ambition att hela Sverige ska leva och inser vikten av reformer som skapar en likvärdig skola, oavsett var i landet man växer upp. Idag är så inte fallet, vilket är välbelagt sedan länge, och detta beror på kommuners olika förutsättningar, skriver ordförande Bo Jansson.

I dag presenterar Centerpartiet sitt förslag till statsbudget. Vi i Lärarnas Riksförbund hoppas att Centerpartiets Annie Lööf menar allvar med sin ambition att hela Sverige ska leva och inser vikten av reformer som skapar en likvärdig skola, oavsett var i landet man växer upp. Idag är så inte fallet, vilket är välbelagt sedan länge, och detta beror på kommuners olika förutsättningar.

Jag vill visa på några av de utmaningar som finns för Centerpartiets hjärta – den svenska landsbygden. Alltså de kommuner som enligt gängse kommungruppsindelning kallas glesbygdskommuner, kommuner i glesbefolkad region, samt turism- och besöksnäringskommuner. I dessa kommungrupper har Centerpartiet mer än 15 procent väljarstöd och har så haft under lång tid.

I glesbygden hittar vi kommunerna med högst arbetslöshet, både vad gäller ungdomar och generellt sett.

Det är dessutom – och har länge varit – färre som måste försörja fler i dessa kommuner. Detta beräknas med ett mått som heter försörjningskvot, och visar hur många i icke arbetsför ålder som måste försörjas av varje individ i åldersspannet 20-64 år. I glesbygdskommuner har detta mått varit så gott som konstant på 0,9 – överlägset högst bland Sveriges kommuner. Det kan lura oss att tro att det inte är värre nu än vad det var 1998. Men om man studerar fördelningen av barn och äldre närmre, ser man att andelen mellan 65 och 79 år och andelen 80+ alltid varit högst just i Centerbygder men också ökat mycket sedan 1998. I takt med att andelen äldre ökat, har andelen barn mellan 6 och15 år sjunkit. Detta medför att framtiden för svensk landsbygds arbetskraft inte ser särskilt ljus ut. Många människor ska försörjas av väldigt få, som dessutom förväntas bli färre.

Samtidigt som dessa demografiska och ekonomiska utmaningar blir alltmer påtagliga, kostar utbildningsverksamheten mest per invånare i Centerpartiets hembygder. Detta är naturligt med tanke på dessa kommuners bristande stordriftsfördelar, kostnader för skolskjuts och annat. Den konstaterat låga skattekraften medför att dessa kommuner har den högsta kommunalskatten. Det är viktigt att ta med detta i diskussionen om landsbygdens demografiska och ekonomiska utmaningar.

Det är väl känt att skolan är en av det offentligas största utgifter och den viktigaste investeringen i framtiden. Istället för att försvara kommunskolan borde Centerpartiet erkänna att det skulle lyfta en börda från kommuners axlar att få den verksamheten finansierad av staten. Det lokala perspektivet garanteras av att ansvaret för undervisningen alltid kommer att vila på de lokala lärarna och rektorerna. Svensk landsbygds elever och föräldrar har inte tid med försämrade skolresultat, ökade kostnader, ökat skattetryck och kommunal byråkrati – låt lärare och rektorer ta över ansvaret för skolan och staten ta över ansvaret för finansieringen!

Bo Jansson, Ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2015-10-08 11.13