Sök Sök
Meny Meny

Logga in

30 apr 2018

Likvärdigheten måste öka i den svenska skolan

”Det står utom tvivel att kommunerna har en del att bevisa om de önskar mindre statlig styrning via riktade statsbidrag."
Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Matz Nilsson, Skolledarförbundet, skriver i SvD och svarar SKL om riktade statsbidrag till skolan.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Olikheterna i den svenska skolan är alldeles för stora. Det har konstaterats av såväl Skolverket som forskare, och det är något som våra förbund också uppmärksammat. Vi vet att våra lärare och rektorer vill se en mer likvärdig och rättvis skola där elevers bakgrund inte ska avgöra vilken framtid de kan vänta sig.

Debatt

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

På senare år har bristerna i likvärdighet skenat iväg. Trots att ambitionen och de politiska målsättningarna varit att skolan ska bli mer likvärdig så har andelen som klarar grundskolan skolan sjunkit.

I en artikel i SvD 25/4 kritiserar Sveriges Kommuner och Landsting fenomenet med öronmärkta statsbidrag till kommunerna, då särskilt på skolans område. Det är helt riktigt att denna typ av statsbidrag ökat kraftigt i omfattning de senaste åren.

Det beror på att resursbristen är stor och när staten velat gå in i skolan för att stötta och staga upp så har öronmärkta bidrag blivit det alternativ som funnits för att göra de satsningar som är nödvändiga för att förbättra likvärdigheten.

Det har exempelvis handlat om behovet av fler anställda i lågstadiet, säkrad fortbildning för landets lärare, höjda lärarlöner för att lärare inte ska lämna yrket, finansiering av karriärvägar för lärare. Hit hör också den så kallade Åtgärdsgarantin (Läsa, räkna, skriv) som det nu finns en parlamentarisk majoritet för. Områden där kommunernas insatser varit helt otillräckliga.

Skolkommissionen, i vilken det även suttit tunga kommunföreträdare som stått SKL nära, har föreslagit direkta stöd för att stärka likvärdigheten i den svenska skolan där behoven är som störst. Nu har regeringen lyssnat och går vidare med ett öronmärkt statsbidrag för ökad likvärdighet i den svenska grundskolan. Det handlar om totalt sex miljarder kronor årligen till undervisning och elevhälsa som ska fördelas efter skolors olika behov, något SKL brukar önska sig i statsbidragssammanhang. Skolor med hög andel socioekonomiskt svaga elever kan få mer pengar än skolor med gynnsam elevsammansättning.

I instruktionen till huvudmannen står det uttryckligen att kommunerna inte får minska de egna kostnaderna för undervisning och elevhälsa om de ska ta emot pengar från staten, då hela effekten av statsbidraget i så fall skulle försvinna. Vi utgår också från att det är vår gemensamma vilja att förstärka dessa delar mot bakgrund av de ökande kunskapskraven i samhället.

SKL har rätt i att det på sikt inte är hållbart med en ständigt ökande mängd öronmärkta statsbidrag. Men det står utom tvivel att kommunerna har en del att bevisa om de önskar mindre statlig styrning via riktade statsbidrag. Vi vill också avreglera byråkratiska statsbidrag, men statens pengar måste gå direkt till skolan.

Vi vet att SKL samt Sveriges Skolledarförbund och Lärarnas Riksförbund är eniga om att skolan måste bli mer likvärdig. Eleverna, våra unga, är värda en skola som ger alla en möjlighet att bilda – och utbilda – sig.

Åsa Fahlén
ordförande Lärarnas Riksförbund

Matz Nilsson
ordförande Sveriges Skolledarförbund

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2018-05-01 00.49

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll