Sök Sök
Meny Meny

Logga in

30 jul 2008

Lyft HBT-frågor inom EU

Sveriges regering måste stå upp för människors lika rätt och värde. För varje grupp som diskrimineras begränsas allas demokratiska utrymme, skriver Anna Ekström, ordförande i Saco, Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, Christoph Bargholtz, ordförande i Sveriges universitetslärarförbund, samt Eva Westerberg, ordförande i Saco studentråd och Daniel Hjert, ordförande i LR Stud.

Just nu pågår Europride i Stockholm. Årets Pridefestival har internationellt fokus och uppmärksammar särskilt situationen för HBT-personer i Öst- och Centraleuropa. Massvis med människor strömmar till Sverige för att fira, diskutera och manifestera alla människors lika rättigheter.

I vårt fackliga arbete har vi en ledstjärna: Varje människa skall bedömas utifrån sin kunskap och kompetens och utifrån sitt bidrag i yrket och på arbetsplatsen. Varje människa skall ses som en unik individ med egna kunskaper, egenskaper, erfarenheter och förmågor. Ingen människa skall behandlas som företrädare för någon grupp med bestämda etiketter, byggda på fördomar.

Vi som skriver denna artikel har olika erfarenheter. Vi har själva upplevt hur oerhört illa vänner och släktingar farit av särbehandling, förtryck och utanförskap som obönhörligt drabbade HBT-personer så sent som för tio år sedan.

Acceptansen har ökat idag. Men framstegen får inte skymma att det är en lång väg att gå innan vi kan säga att alla fördomar, all särbehandling, allt förtryck och allt utanförskap är historia. Här har Sveriges akademiker ett stort ansvar, som yrkes-utövar e och i det yrkesfackliga uppdraget. Ett bra exempel är läraryrket som har en nyckelroll i förmedling av kunskaper, attityder och värderingar.

Men de framsteg vi ändå har gjort lyser med sin frånvaro bara några tiotal mil från Sveriges gränser. Det är hög tid att ifrågasätta hur vissa av EU:s medlemsstater hanterar frågor kring HBT och diskriminering. Särskilt med tanke på att Sverige tar över ordförandeskapet i EU nästa år. Det kräver att Sverige tar ett särskilt ansvar.

På flera håll i Europa förekommer ökande tendenser till att kategorisera människor och särbehandla dem. Ett aktuellt exempel är den upprörande behandlingen av romer i Italien. Men det gäller också för homosexuella i Italien. Likaså i stora delar av Östeuropa, i länder som Estland, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien.

I alltför många länder finns uppgifter om att homofobi underblåses av politiker. I Polen har man till och med kunnat höra ledande politiker tala om att registrera homosexuella och att man inom utbildningssystemet skall utbilda folk att känna igen homosexuella. I Polen finns det också ett förslag om att förbjuda homosexuella att arbeta som lärare.

EU-kommissionens förslag till direktiv som föreskriver skydd mot diskriminering på grund av ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse utanför arbetsplatsen måste få konkret betydelse för hur EU-länderna behandlar sina medborgare.

EU bildades en gång för att Europas länder skulle samarbeta och inte kriga. Under hela EU:s historia löper en dubbel strategi som en röd tråd; regler som syftade till att underlätta rörlighet kompletterades med regler som befäster varje människas lika värde och rätt till frihet från diskriminering. Ofta har sådana regler drivits igenom mot enstaka medlemsstaters vilja — just för att mänskliga rättigheter är bra för enskilda, men besvärliga för stater.

Den svenska regeringen har en viktig uppgift att driva frågan om skydd mot diskriminering med full kraft, inte minst under Sveriges ordförandeskap. För varje grupp som tillåts att marginaliseras och diskrimineras begränsas allas vårt demokratiska utrymme.

Vi uppmanar den svenska regeringen att stå upp för alla människors lika rätt och värde när frågan behandlas i ministerrådet, och att aktivt driva frågorna under EU-ordförandeskapet 2009.

Våra medlemmar har en plikt att i sin yrkesutövning utgå från varje individs lika värde och att aldrig särbehandla individer på grund av till exempel deras sexuella läggning. Varför skulle vi kräva mindre av EU:s ministerråd, som på vårt uppdrag beslutar om reglerna i EU?

ANNA EKSTRÖM
METTA FJELKNER
CHRISTOPH BARGHOLTZ
EVA WESTERBERG
DANIEL HJERT

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-04 10.41

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner