Sök Sök
Meny Meny

Logga in

06 maj 2013

Lyssna på väljarna – det är dags att förstatliga skolan

Vi ser med tillfredsställelse att ännu en undersökning, denna gång från SVT, visar att svenska folket anser att skolan är en nationell angelägenhet.

I TNS Sifo:s opinionsundersökning den gångna veckan svarade 1 000 väljare på frågan om man tycker det är en bra idé att låta staten ta över skolan från kommunerna. Ja, säger 46 procent. Bara 22 procent tycker att det vore en dålig idé.

Stor del av svenska folket säger alltså det vi redan vet – att det behövs ett nationellt grepp om skolan.

Ändå vidhåller Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att kommunerna ska ansvara för skolan. Det innebär i praktiken nästan 300 olika sätt, med nästan 300 ”skolministrar” – en i varje kommun med fri tolkningsrätt av skolans styrdokument och med ekonomistyrning som huvudprincip. 

2008 satte vi i Lärarnas Riksförbund ner foten. Kongressen och medlemmarna krävde att vi skulle lyfta frågan om ett ändrat ansvar för skolan, ett ändrat huvudmannaskap, och ta debatten för likvärdiga möjligheter i en nationell skola. Utan det beslutet på LR:s kongress hade säkert SKL fått som de ville. Då hade det varit lugnt och stillsamt i denna fråga. Lärarnas Riksförbund gör stor skillnad i debatten om elevers rätt till likvärdig skola.

Tidigare undersökningar bekräftar också bilden av att en majoritet av den svenska befolkningen vill förstatliga skolan. Men tyvärr ser vi att SKL fortfarande – trots alla larm från exempelvis Skolverket och Skolinspektionen om en alltmer segregerad skola – räds en nödvändig debatt om ansvar.

Sedan skolan kommunaliserades har många lärare flytt skolan. Utbildningsplatser gapar tomma på högskolorna. Inte minst dräneras grundskolan och gymnasiet på manliga lärare.

Idag är bara en tredjedel av lärarna i grundskolan och gymnasieskolan män, medan två tredjedelar är kvinnor. För varje år sjunker andelen män. Men staten har ett ansvar för att inte läraryrket ska bli en enkönat, ett ansvar som kommunerna inte klarat. Eleverna har nämligen rätt till att mötas av både kvinnor och män som i skolan.

Vi behöver en skapa en nationell skola, för kvinnor och män, med respekt för utbildningarna och för elevers självklara rätt till lärare som är behöriga i skolform och ämne. Vi har långt dit. Det kommer att ta tid att vända allt rätt – men vid rodret måste det finnas ett nationellt ansvar för skolan, ett ansvar som är berett att erkänna att det tar tid.

Enligt företrädare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet finns det inom alla väljargrupper en klar övervikt för att förstatliga, jämfört med de väljare som vill behålla kommunaliseringen.

Det här visar att flera av riksdagspartierna går i otakt med väljarna. Just nu pågår en statlig utredning om effekterna av kommunaliseringen. Men partierna måste själva börja fundera över hur vi kan få till en nationell kunskapsskola – för att vända kunskapsresultaten, skapa mer likvärdiga möjligheter för elever i hela landet, och bidra till att fler ska vilja bli lärare.

Därför kommer vi nu att ta kontakt med partierna för att diskutera den viktiga frågan om huvudansvaret för skolan.

I en debattartikel i senaste numret av sin egen tidning Dagens Samhälle skriver Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting, och Maria Stockhaus, ordförande (M) i beredningen för utbildningsfrågor, SKL att de inte vill se en debatt om frågan om ansvaret för skolan. De menar att svenska folket har fel och skriver istället att:

”Det vore befriande om vi kunde lämna diskussionen om huvudmannaskapet bakom oss. Stanna upp och tänk tanken, att vi tillsammans också koncentrerar oss på elevernas behov och skolans stora framtidsfrågor. Visst vore det fantastiskt!”

Visst vore det fantastiskt om kommunerna kunde koncentrera sig på elevernas behov av kunskap och framtidens frågor. Men det har de haft tjugofem år på sig att göra. Kanske är det dags att göra om – och göra rätt?

Vi på Lärarnas Riksförbund undrar hur länge SKL ska fortsätta förhala en nödvändig debatt. Genom att göra någon liten så skadar man, antingen det är en människa eller en fråga. Genom att förminska frågan om ansvaret för skolan, så skadar man både den svenska skolan och dess elever. 

Nu finns ett läge för SKL, och kommunpolitiker, gå in i debatten och föra fram vilken roll de ser för sig och kommunerna i ett nytt ansvar för skolan. Ett nytt ansvar för skolan där rätt resurser och rätt styrning säkras till alla olika skolformer.

Snart är smärtgränsen nådd och domen från svenska folket riskerar att bli hård. Varför ska man rösta på politiker som inte vill göra nödvändiga förändringar av skolans styrning, för att få en likvärdig och nationell kunskapsskola?

För kommentarer:

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68

För upplysningar:

Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-04-10 12.39

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll