Sök Sök
Meny Meny

Logga in

12 okt 2015

Meddelarfrihet i friskolor – bra men inte tillräckligt

En majoritet av friskoleanställda och kommunala lärare vågar inte uttala sig i media när de är missnöjda. Frågor kring öppenhet måste ständigt hållas levande, skriver Bo Jansson.

Meddelarfriheten är en viktig byggsten i vår demokrati. Den ska värnas och vårdas. Den är en fråga som måste leva och gälla i alla skolor, i alla skolformer.

Meddelarfriheten är vår rätt som medborgare, så som den anges i tryckfrihetsförordningen, att lämna upplysningar i vilket ämne som helst till bland annat media – med garanterad anonymitet.

Jag välkomnar därför att en utredning nu föreslår att handlingar i landets 1 300 fristående skolor från 2017 ska vara offentliga på samma sätt som i de kommunala skolorna. Det föreslås också att anställda i friskolor ska omfattas av meddelarskyddet.

Förslaget är en följd av den sexpartiöverenskommelse om friskolorna som gjordes 2013, om bland annat ökad insyn i de fristående skolorna.

Nu gäller det för friskolorna att skaffa kompetens och rutiner för sekretessprövningar och arkivering. Men också att förbereda sig för en kanske något annorlunda inställning till frågor om öppenhet.

Vi kan dock inte bara slå oss till ro med att meddelarfriheten ska gälla lika i kommunala skolor och friskolor. Det finns viktiga frågor som vi måste fortsätta diskutera. Exempelvis vilka mekanismer det är som hotar meddelarfriheten?

Minskar konkurrensen om eleverna viljan att berätta om missförhållanden? Dämpar rektorer och huvudmän modet och lusten att berätta om problemen? I en undersökning som Lärarnas riksförbund gjorde för några år sedan visade det sig att många lärare känner sig tystade i både den privata och offentliga sektorn.

En majoritet av de svarande lärarna, nästan 70 procent av de friskoleanställda och 53 procent av de kommunala lärarna, sa att de inte skulle våga uttala sig offentligt i media om de var missnöjda med sin arbetsgivare/skola.

De allra flesta lärare som har känslan av att de skulle utsättas för påföljder om de offentligt ventilerade kritik tror att de skulle drabbas genom sämre löneutveckling. 51 procent av de kommunanställda och privatanställda lärarna tror att så skulle bli fallet. 30 respektive 35 procent av dem tror att de skulle få försämrade karriärmöjligheter, medan 18 procent av lärarna i friskolan även svarade att de fruktade för avsked eller avstängning om de skulle påtala negativ kritik i media.

Detta är allvarliga siffror som bör leda till insikten att frågor kring öppenhet och meddelarfrihet ständigt måste hållas levande.

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2015-10-12 09.54