Sök Sök
Meny Meny

Logga in

02 maj 2012

Mer rörelse i skolan

Regelbunden motion förebygger nedstämdhet och gör att vi blir mindre känsliga för stress. Nu lyfter ännu en studie fram betydelsen av idrott för studieresultaten. Resultatet av den första långtidsstudien av det omtalade Bunkefloprojektet, där elever haft schemalagd idrott varje dag, visar att idrott i skolan gör att fler elever blir behöriga till gymnasiet. Det skriver Lärarnas Rikförbunds ordförande i Norran.
Studien har följt över 200 barn från första till nionde klass och jämfört dem som haft daglig schemalagd fysisk aktivitet med dem som haft vanlig idrottsundervisning, det vill säga två gånger i veckan. 96 procent av dem som haft daglig idrott blev behöriga till gymnasiet medan 89 procent av dem som haft gymnastik två gånger i veckan blev behöriga. Framför allt pojkar hade nytta av den dagliga fysiska aktiviteten.

En forskningsgenomgång från San Diego University visade att daglig fysisk aktivitet också påverkar prestationerna i skolarbetet. Samma studie konstaterar att ökade ekonomiska krav på effektivitet, och en större fokusering på regelbundna standardiserade kunskapstester, gör att många skolor skär ner i de undervisningsdelar som rör fysisk hälsa.

Det är viktigt att ämnet Idrott och hälsa undervisas av behöriga idrottslärare. Men långt under hälften av lärarna som undervisade i idrott är utbildade i ämne och skolform. Det är allvarligt att andelen lärare med pedagogisk utbildning har minskat samtidigt som elevers psykiska stress och ohälsa har ökat.

Barn och ungdomar som är fysiskt aktiva mår också bättre mentalt än de som är passiva. Regelbunden motion förebygger och lindrar nedstämdhet och depressioner och gör att vi blir mindre känsliga för stress.

Enligt grundskolans timplan har eleverna rätt till minst 500 timmar Idrott och hälsa under nio år. Det motsvarar 7,5 procent av den totala lektionstiden i grundskolan. Det är ett uppenbart problem att vissa friskolor tolkat timplanen så att timmarna i just ämnet Idrott och hälsa, i brist på relevanta lokaler, kan buntas ihop och klaras av i några sammanhängande perioder, utspridda under den nioåriga perioden. Som timplanen för grundskolan är konstruerad har skolor kunnat bortse från betydelsen av veckovisa, regelbundna idrottstimmar.

Finland har som första land i världen utarbetat en rekommendation för fysisk aktivitet för skolungdom. Denna rekommendation innebär två timmar av fysisk aktivitet/rörelse för de yngsta skolbarnen — sjuåringarna — och en lutande kurva ner till en timme om dagen för 18-åringar.

Detta exempel borde vi följa även i Sverige. Större fokus på elevernas kunskapsutveckling måste kombineras med ökad satsning på hälsa och idrott. Samtidigt som idrottslärarens roll som specialist måste lyftas fram för att höja nivån i skolornas hälsoarbete.

Metta Fjelkner
ordförande för Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-07-10 15.52

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll