Sök Sök
Meny Meny

Logga in

04 apr 2014

Miljarder att förlora på fel skolsatsningar

Det är stor skillnad på effekten av olika skolreformer. Satsas inte pengarna på rätt saker riskerar Sverige gå miste om över 100 miljarder kronor årligen, enligt OECD. Det har vi inte råd med, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.

År 2014 har kommit att kallas för supervalåret då det är val till både Europaparlamentet och till de folkvalda församlingarna här i Sverige. För skolans del går det också att tala om ett supervalår, fast i en annan bemärkelse. Efter den nedslående Pisa-rapporten i december förra året och Leif Lewins utredning om konsekvenserna av skolans kommunalisering, som lades fram nyligen, har skolan lyfts till högsta prioritet bland politiker.

Detta är bra såtillvida att det finns problem i systemet som behöver åtgärdas. Problemen är egentligen endast två till antalet. För det första fungerar inte styrningen av skolan, och undermåligheten i denna riskerar att stjälpa såväl regeringens skolpolitiska reformer, som det goda arbete som utförs av lärare varje dag i landets skolor.

Dags låta staten ta över skolan

Moderaterna bör lyssna på lärarna och tydligare driva frågan om ett ökat statligt inflytande. Det räcker inte att säga att man inte vill driva frågan just nu. När tänker man prioritera statlig skola? Enligt Novus Opinion vill 62 procent av de Moderata väljarna att staten ska ha huvudansvaret för skolan.

Det andra problemet handlar om lärarnas situation och status, med ett enormt samhälls- och individansvar som de inte får betalt för, vilket äventyrar rekryteringen till yrket. Men om dessa två problem vill politiker helst inte prata, än mindre agera för att åtgärda. Ty de kostar pengar och kräver att obekväma beslut fattas.

Det spelar ingen roll hur många extra undervisningstimmar i matematik som ges, hur mycket tidigare i årskurserna betyg ska sättas, eller hur mycket läxhjälp staten än subventionerar – om inte de bärande fundamenten i systemet såsom skolans styrning och lärarkårens villkor är optimala så uteblir de förbättringar man säger sig vilja uppnå.

En hisnande summa

Efter förra Pisa-mätningen försökte OECD, som ansvarar för mätningen, genom beräkningar visa på förhållandet mellan ett lands skolprestationer och ekonomisk tillväxt. Utgångspunkten för beräkningarna var att sätta ett ekonomiskt värde på förbättringar i Pisa-resultaten på sikt. Alla länder jämförs med Finland, det land som toppar skoljämförelsen. Sverige, som bekant presterade dåligt i Pisa-jämförelsen, får ett högt ekonomiskt värde. Alltså en summa på vad det kostar att inte satsa på skolan. För att få fram detta värde har man tittat på utvecklingen i OECD-länderna historiskt, från 1960-talet fram till år 2000, och satte den i ett framtidsperspektiv.

För Sveriges del handlar det om ett värde om 137 miljarder kronor varje år mellan 2010 och 2090, totalt ofattbara 11 000 miljarder kronor. Pengar som Sverige riskerar att gå miste om ifall vi inte lyckas förbättra skolresultaten under en 20-årsperiod så att vi når finsk nivå.

Detta är ett hisnande belopp och även om beräkningsgrunden inte kan vara helt tillförlitlig då det handlar om uppskattningar, så vore hälften av den skattade summan nog för att man från politiskt håll måste agera kraftfullt. Det kommer nämligen att betala sig med råge. Vad OECD visar är att det finns ett mycket stort ekonomiskt värde i att hålla sig med en väl fungerande skola. För att inte tala om värdet för varje enskild individ, som löper mindre risk för arbetslöshet och får på det hela taget ett rikare liv.

Detta skapar skolframgångar

Rådet OECD:s chef för utbildningsfrågor, Andreas Schleicher, gav till riksdagen vid ett besök för en dryg månad sedan var att satsa på lärarlöner, då en sådan satsning övertrumfar allt annat såsom exempelvis mindre klasser. Den uppgift och det ansvar lärarna har måste speglas i lönen om rätt personer ska lockas av läraryrket och duktiga lärare välja att stanna kvar och utvecklas. Det är detta som skapar skolframgång och det är detta som på sikt skapar god tillväxt.

Två partier framhåller gärna sig själva som statsbärande, Socialdemokraterna och Moderaterna. I dag, fredag, drar Moderaternas Sverigemöte i gång i Göteborg och jag uppmanar därför de moderata ledamöterna att öppna upp för en bred överenskommelse om en statlig lönesatsning riktad till Sveriges lärare. Landets 290 kommuner och 100-tals olika friskoleföretag kan inte av egen kraft skapa de förutsättningar som krävs för att Sverige ska få den skola som vi så väl behöver för framtiden. Det krävs bred uppslutning och ett nationellt ansvarstagande.

Bo Jansson

ordförande Lärarnas Riksförbund


För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-04-04 10.46

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll