Sök Sök
Meny Meny

Logga in

07 jun 2008

Mobilisera mot nazisternas offensiv i skolan

Demokrati och mänskliga rättigheter är ingen självklarhet. Vi måste våga ta diskussionen med nynazistiska och främlingsfientliga grupper. Undervisning i historia och samhällskunskap är avgörande och måste uppvärderas. Dessa ämnen skall alla lärarstuderande få med i sin utbildning — oavsett inriktning. Det skriver Metta Fjelkner och Eva Swartz.

Efter firandet av nationaldagen och i skolavslutningstider vill vi påminna om vikten av att just skolan är ett värn för demokrati och tolerans.

Vi vet att högerextremister inte kan hindras från att sprida information på skolor. Det slog justitiekanslern fast då han sa att en skola gjorde fel när den stängde ute nationaldemokraterna, som ville ordna bokbord och dela ut flygblad på skolan. Det strider mot yttrandefriheten att utestänga politiska partier, så länge de håller sig inom lagens gränser, oavsett om de driver en uppfattning som inte stämmer överens med skolans värdegrund.

Detta är vad yttrandefriheten handlar om. Även de som propagerar för det vi tycker illa om har grundlagsskyddad rätt att framföra sina åsikter — och vi har grundlagsskyddad rätt att säga det vi anser till dem.

Det finns en medveten strategi från nazister och främlingsfientliga grupper för att komma in på skolorna och marknadsföra sig direkt mot eleverna. Nazistiska partier och organisationer vill med flygblad och klistermärken påverka våra barn och ungdomar just i och omkring skolan för att värva anhängare.

De heter allt från Nordiska rikspartiet, NRP till Info 14 och de vill in till skolan. Samtidigt visar en undersökning från Sveriges Radio att var femte skola har hittat propaganda från främlingsfientliga grupper.

Vi tror dock inte på enkel konfrontation utan vi tror på vuxnas möjlighet att i ett tidigt skede möta och samtala med unga människor som ger signaler om att allas lika värde inte är självklart.

Skolan och lärarna måste ta diskussionen med dem som propagerar samt tid, kunskap och möjlighet att samtala med skolans elever om demokrati och mänskliga rättigheter. Lärarna behöver stöd i denna uppgift. Det handlar om att inte själv låta sig provoceras utan ge samtalet tid och finnas tillgänglig, samt fånga upp och känna igen signaler på ett tidigt stadium.

Vi oroas även av de främlingsfientliga sverigedemokraterna, som liknats vid en politisk dammsugare som söker människor som är arga och besvikna på samhället. Enligt en Sifo-undersökning kan åtta procent av svenskarna tänka sig att rösta på detta parti. Främst gäller det missnöjda pensionärer och EU-motståndare.

Men det kan också finnas sympati för dessa åsikter i unga väljargrupper. Undersökningen "Yttrandefriheten i skolan", som Lärarnas Riksförbund gjorde inför valet 2006 visar jordmån för attityder som kan leda till främlingsfientlighet.

Tio procent av eleverna i grundskolan ansåg att alla inte har lika människovärde. 18 procent såg homosexualitet som en sjukdom. 33 procent av eleverna tyckte att det talas för mycket om nazismen och utrotningen av judar.

I valet 2010 kommer många av dessa unga individer ha rösträtt. Därför måste lärare och skolor ha rätt förutsättningar i detta svåra arbete.

Kunskap i ämnen som historia och samhällskunskap är i detta sammanhang avgörande och måste uppvärderas. Vi menar att dessa ämnen måste alla lärarstuderande få med i sin utbildning — oavsett inriktning — för att kunna ta debatten och samtalen med eleverna på ett kvalificerat sätt.

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund
Eva Swartz, vd Stiftelsen Natur och Kultur

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-22 16.04

› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner