Sök Sök
Meny Meny

Logga in

22 mar 2010

Omodernt kontrollbehov för lärarna

När arbetsgivarsidan säger modernt om sitt yrkande, känner medlemmarna att det egentligen handlar om misstroende och kontrollbehov, d v s omodernt och ovärdigt ett gott arbetsliv, skriver Metta Fjelkner och Henrik Friberg i Nya Wermlands-Tidningen.

Lärarnas Riksförbunds medlemmar har god kännedom om Sveriges kommuners och Landstings (SKL) avtalsyrkanden: inga central löneavtal, utan lokal lönebildning och större makt för rektorerna att besluta om lärares arbetstid. I ett läge då de reella förhandlingarna ännu inte kommit igång är det upplysande att ta del av SKL:s opinionsarbete i olika medier. Medlemmarna blir bara än mer övertygade om hur förkastliga SKL:s krav är för utvecklingen av svensk skolas kvalitet. Därmed är avtalsrörelsen för skolan också en angelägenhet för alla med barn och ungdomar i skolan och alla som förstår skolans betydelse för samhällets utveckling.

På DN Debatt den 15 mars skriver 198 skolchefer: ”Vi kräver att få bestämma över lärarnas arbetstider. Skolcheferna skriver om ett modernt arbetstidsavtal som stödjer lärande och elevers olika behov och om omtanke om lärarnas arbetsmiljö.” ”Modernt, stödjer, omtanke...” Se där ett ordval som väl ingen kan ha något emot. I samma anda skriver SKL:s ordförande, Anders Knape i NWT den 11 mars, Se medlemmarna som individer. Där kan man läsa: ”Till skillnad från Metta Fjelkner är vi övertygade om att de flesta lärare både vill och kan påverka sin egen lön och sina arbetsvillkor...” ”Vill och kan påverka...” Ja, vem vill inte det?

Vi säger ändå nej till arbetsgivarsidans fagra tal – och det på goda grunder. Lärares arbetstid styrs av skolåret, d v s årsarbetstiden är koncentrerad till elevernas skolår. Rektorer bestämmer redan över lärares 35 timmars arbetsgivarreglerade tid, medan läraren förfogar över drygt 10 timmars arbetstid, som används till för- och efterarbete, elev- och föräldrakontakter varje vecka. Denna tid vill skolcheferna minska eller ta bort.

Men lärare är redan i skolan då eleverna är där och dessutom mycket mer än eleverna. De senast 10–15 åren har arbetsgivarsidan strävat efter att klämma in fler och fler lektioner och övriga arbetsuppgifter inom den reglerade tiden. När medlemmar utifrån professionella kvalitetsöverväganden protesterar mot arbetsbördan och vill påverka sina arbetsvillkor får många svaret att de ska för- och efterarbeta undervisningen mindre – d v s sänka kvaliteten.

Det är medlemmarna som har formulerat Lärarnas Riksförbunds avtalskrav. Den makt som rektorer redan har över lärares arbetstid är det knappast någon medlem som vill utvidga. När arbetsgivarsidan säger ”modernt” om sitt yrkande, känner medlemmarna att det egentligen handlar om misstroende och kontrollbehov, d v s omodernt och ovärdigt ett gott arbetsliv.

Lärarna tror inte att förslaget om en utökning av rektorernas makt över arbetstiden sker av omtanke om skolans kvalitet. De befarar att ytterligare en klass eller undervisningsgrupp kommer att pressas in i den arbetsgivarreglerade tiden. När arbetsgivarsidan säger att deras förslag syftar till ”mer tid med eleverna”, vet medlemmarna att det blir mindre tid för varje elev. Alla som har barn och ungdomar i skolan uppmuntras att gå in på www.lr.se. Klicka på ”Mer än tre minuter för varje elev” och stöd därmed elevernas rätt till kvalitativ undervisning.

Arbetsgivarsidan har haft all tid i världen sedan kommunaliseringen i början av 90-talet att åtgärda skolans kvalitet och lärares arbetstid, men inte velat och/eller förmått – det är vad medlemmarna ser. Löneutvecklingen för våra medlemmar är resultatet av en avsiktlig deklassificering av lärarna och därmed skolan. Vi är ingalunda emot individuell lönesättning, utan mot lokal lönebildning utifrån det faktum att SKL inte tar något lokalt ansvar för löneutvecklingen för yrkesgruppen med Sveriges viktigaste yrke.

Att vare sig löne- eller arbetsvillkor har utvecklats till det bättre med SKL som huvudman är medlemmarna fullt medvetna om, och det är därför som Lärarnas Riksförbund har yrkande som handlar om centralt förhandlade löneavtal och begränsningar av uttaget av undervisning.

Metta Fjelkner
Förbundsordförande, Lärarnas Riksförbund

Henrik Friberg
Distriktsordförande, Lärarnas Riksförbund i Värmland

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-04-18 11.20