Sök Sök
Meny Meny

Logga in

01 jul 2015

Polariseringen måste stoppas redan i skolan

Dialog i stället för konfrontation. Den politiska polariseringen var ett klassrumsproblem för tjugo år sedan. Att arbeta för tolerans är en huvuduppgift för den svenska skolan. Men den konfrontativa pedagogiken måste ersättas med en uthållig dialog, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, och Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet.

Sverige är i dag öppnare, mer tolerant och mer bejakande av multipla identiteter än det någonsin har varit.

Under 1960-talet inleddes de första omfattande attitydundersökningarna kring synen på invandrare och minoriteter och kom att upprepas sporadiskt för att från mitten av 80-talet genomföras systematiskt. Under de första årtiondena av dessa mätningar fanns en förväntan att det skulle finnas en växande ”invandrarfientlighet”, men det visade sig att toleransen växte i mätning för mätning.

Men samtidigt som toleransen har ökat har också mobiliseringen bland de intoleranta intensifierats och vi har fått en polarisering mellan det öppna samhället och dess alltmer hatfyllda motståndare.

Att arbeta med detta slags hatiska åsikter är en huvuduppgift för det svenska skolsystemet. Vi påstår därför att polariseringen är ett misslyckande för skolan. Visst är skolan en spegel av samhället och samhället en konsekvens av skolan. Men den politiska polariseringen som frestar på våra politiska system i dag var ett klassrumsproblem för tjugo år sedan.

I dag etableras Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Institutet baseras på ett nationellt uppdrag att verka för forskning, kunskapsspridning, akademiska yrkesutbildningar och stöd till myndigheter, kommuner och organisationer i ett långsiktigt arbete för samexistens och social inkludering.

Vi är rädda för att vi tar demokratin för given i skolundervisningen och att vi skolarbetet utgår från att eleverna redan accepterar demokratiska och toleranta värderingar och att de är beredda att ledas av dem i sin vardag. De elever som inte passar in i den mallen kommer snart uppleva sig konfronterade av flera av de metoder och pedagogiska förhållningssätt som dominerar en i dag ganska konfrontativ demokratifostran.

Vi kräver inte att alla som börjar svensk skola ska kunna läsa, skriva eller räkna, utan det ska eleverna lära sig. På samma sätt kan vi inte heller utgå från att alla som kommer till skolan har med sig en bakgrund av tolerans, öppenhet och vilja till samexistens. Det är naivt att tro att alla har personliga erfarenheter som gynnat toleranta värderingar.

I ett segregerat samhälle måste allas personliga erfarenheter bli en del av det pedagogiska arbetet och faktiskt vägas in. Det går inte att utgå enbart från förutbestämda idealiseringar av hur individen ska tänka och uttrycka sig för att accepteras som tolerant. Om skolan inte tålmodigt och på ett icke aggressivt sätt ger alla rätten till att undersöka sin egen identitet och värdegrund innan man förväntas passa in i någon annans är risken mycket stor att skolan i stället för att verka för ökad tolerans kommer bidra till en ökad polarisering.

Det finns goda exempel och bred erfarenhet av hur intolerans och hat framgångsrikt kan mötas med en dialogbaserad och normkritisk pedagogik.

Den dialogbaserade pedagogiken tar som sin utgångspunkt att båda parter har ett gemensamt ansvar för att bryta en uppkommen polarisering, eftersom vi i konfrontationen formar varandra. Men stora delar av denna pedagogik motverkas, högst omedvetet, av kortsiktiga temadagar och konfrontativa värderingsövningar där de intoleranta, i en fyrahörnsövning, bokstavligen trycks upp i ett hörn och i sina kompisars ögon blir till som den intolerante; som hataren.

I Kungälv har ett mångårigt utvecklingsarbete bedrivits tillsammans med Göteborgs universitet och Lärarnas Riksförbund för att finna former och kompetens till ett långsiktigt, riktat och uthålligt dialogbaserat arbete för att bryta den uppkomna polariseringen. Detta arbete har funnit avnämare i flera kommuner men ytterligare utvecklingsarbete krävs och ännu fler kommuner måste bli delaktiga i detta långsiktiga perspektiv.

Det finns en kritik av toleransbegreppet som menar att tolerans befäster rådande maktordning. Vi vill skilja mellan att tolerera det som avviker från normen och tolerans som ett tillstånd som kan råda i samhället. I det förra fallet är vi eniga med kritikerna och tar avstånd från ett sådant perspektiv medan det toleranta samhället ger individen rätt att definiera sina identiteter och skyldighet att erkänna andras. I detta finns det naturligtvis också en maktordning, men ambitionen är ömsesidigt emancipatorisk.

Den polarisering som vi ser i dag, inte bara i Sverige utan i hela Europa, mellan det öppna inkluderande samhället och den reaktionära våldsretoriken kommer ta lång tid att förändra. Därför ska vi inte slösa våra resurser på kortsiktiga insatser eller symboliska handlingar.

Tidningen Skolvärlden kunde för en tid sedan visa att sex av tio lärare upplever att de har problem med rasism i sitt klassrum och att många lärare upplever att de inte har den kunskap som de behöver för att bemöta problemet. Bara 19 procent av lärarna har fått någon form av fortbildning kring främlingsfientlighet och rasism de senaste fem åren.

De första som vet när polariseringspolitiken nått vägs ände är lärarna. Vi menar att det krävs både forskning om detta ämnesområde och mycket omfattande fortbildning av lärare. En förutsättning för att detta arbete skall lyckas är att skolans huvudmän möjliggör för sina lärare att ta del av den massiva fortbildningsinsats som kommer krävas för att bryta en slentrianmässig konfrontativ pedagogik.

Utmaningen är inte bara att ta emot flyktingar när världen står i brand. Utmaningen är följa i Ingrid Segerstedts fotspår även när det blåser som värst.

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund

Christer Mattsson, tf föreståndare Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2015-07-01 09.30

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll