Sök Sök
Meny Meny

Logga in

27 okt 2007

Privatiseringarna går emot friskolereformens syfte

Under det senaste året har ett stort antal kommuner deklarerat sin avsikt att privatisera skolor genom att sälja väl fungerande kommunala skolor. Denna privatiseringsvåg motverkar det som friskolereformen syftade till. Det skriver Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbunds ordförande.
Den moderatledda alliansregeringen har initierat en ny utredning om avknoppning av offentlig verksamhet. Men Lärarnas Riksförbund är kritiskt till att centrala frågor kring avknoppningen inte kommer besvaras, enligt vad som nu är känt.

Fristående skolor är i dag ett accepterat alternativ till offentligt drivna skolorna. I våras gick 13 procent av eleverna på friskolor och antalet ansökningar om att starta nya friskolor är rekordartat. Vad det nu gäller är att slå vakt om de goda motiven för friskolereformen.

Friskolornas uppgift var att tillföra den svenska skolan nya pedagogiska och organisatoriska arbetssätt och möta behov som inte fann plats i den offentliga skolan. Men under det senaste året har ett stort antal kommuner deklarerat sin avsikt att privatisera skolor genom att sälja väl fungerande kommunala skolor.

Denna privatiseringsvåg motverkar det som friskolereformen syftade till. I den moderatstyrda kommunen Täby såldes gymnasieskolan Tibble till rektor och ämnesläraren i företagsekonomi trots att merparten av elever, föräldrar och lärare motsatte sig en privatisering. Ingen har kunnat anföra något argument för att privatiseringen skulle leda till att skolan fungerar bättre, därför att köparna har något att tillföra som inte redan finns i pedagogiskt eller organisatoriskt avseende.

Det uppblossande intresset för avknoppning av kommunala skolor gör att man frågar sig om det är lika intressant med avknoppning av kommunala skolor som inte har högt marknadsvärde? Nej, så är inte fallet.

Moderaterna har profilerat sig på att underlätta för fler aktörer att bedriva verksamhet inom områdena vård och utbildning. Utredningen som tillsätts kommer i huvudsak att få till uppdrag att utreda eventuella regelförtydliganden för vad som ska gälla vid avknoppning.

Det är bra att regeringen tillsätter en utredning. Men för skolans del säger regeringen man inte vill lagstifta om eventuella procentsatser för hur stor andel av personalen som måste vara positivt inställd till en avknoppning för att den ska få genomföras. Det innebär i praktiken att det beklämmande förfarandet kring försäljningen Tibble gymnasieskola i Täby kan upprepas!

Huvudmotivet med friskolereformen var att skapa utrymme för större mångfald i skolans värld. Åtskilliga lärare upplevde att de i den offentliga skolan hade små möjligheter att arbeta med en pedagogisk inriktning som de trodde på. Men detta tycks ha glömts.

Regeringen måste tillsätta en bredare utredning om skolans huvudmannaskap. Fram till dess bör ett moratorium för alla nya driftsformer införas.

* Vi vill att konkurrensen ska koncentreras till utbildningens innehåll och resultat och att den ska leda till att alla elever ges bästa möjliga utbildning, oavsett var i landet man bor.

* Vi vill se tydliga regler för hur staten skapar övergripande likvärdiga villkor för alla skolor, oberoende av huvudman. Den svenska skolan ska inte vara en marknad där man spekulerar med skattebetalarnas medel.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.03

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner