Sök Sök
Meny Meny

Logga in

12 dec 2016

Rädda Hällsboskolan

Staten måste ta vara på specialskolorna. Alla elevgrupper klarar inte att inkluderas i vanlig klass, skriver Åsa Fahlén, LR, och Lena Fernström, DHB.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Att lägga ned specialskolor och i stället inkludera eleverna med funktionsnedsättningar i vanliga klasser och ordinarie undervisning är inte alltid en bra idé. Staten måste ta ett nationellt helhetsansvar.

Lärarnas Riksförbund och Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning vänder sig mot utredningsförslaget om att avveckla Hällsboskolan, där undervisningen är anpassad för personer med grava tal- och språkstörningar.

Enligt förslaget ska skolan avvecklas fram till 2027.

Tanken att bygga upp statliga regionala nav i stället för att hjälpa befintlig verksamhet i kommunerna är god. Det finns ändå starka skäl för att behålla den statliga Hällsboskolan, som inom verksamheten driver två skolor, en i Stockholm och en i Umeå.

Hällsboskolan har en väl fungerande verksamhet, även om elevernas måluppfyllelse i vissa avseenden kunde vara högre.

Det är ett slöseri att avveckla en verksamhet som fungerar bra, har erfaren personal med hög kompetens och som många elever söker sig till.

Vi stödjer ambitionen när det gäller att nå en helhetslösning för elevgruppen med fokus på likvärdighet och skolans kompensatoriska roll, genom att staten tar ett ökat ansvar över hela landet. Men de statliga specialskolorna får under inga villkor nedmonteras, utan ska utgöra ett tryggt alternativ för de elever som är i behov av utbildning i denna form.

Inkludering fungerar inte för alla elevgrupper. Det är viktigt att tanken om inkludering i vanliga klasser balanseras mot de särskilda behov elevgruppen faktiskt har.

Det måste alltid vara det som är bäst för den enskilde eleven som står i fokus och staten ska säkra att det finns nödvändig kompetens för klara detta.

Det är svårt för många elever med funktionsnedsättning i skolans värld där alla barn i dag ska inkluderas. För dem utgör ofta den dagliga undervisningen och skolvardagen en utmaning som kräver stora ansträngningar.

En del elevers funktionshinder gör att de har stora behov av särskilt stöd och de får undervisning i ett anpassat sammanhang och i lugn och ro får utvecklas i sin egen takt.

Det finns många elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning som kan drabbas om alla barn som regel ska inkluderas i undervisning i vanliga klasser.

Vi menar att staten ska ta vara på specialskolorna i stället och låta de barn som inte kan inkluderas få gå kvar där.

Staten måste vara den aktör som tar ett tydligt helhetsansvar för utbildning för elever med vissa funktionsnedsättningar, inte minst för att utbildning och stöd ska kunna garanteras och kunna överblickas av elever och föräldrar. Staten måste också stärka de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna att kunna tillgodose rätten till utbildning för målgruppen.

Det måste även fortsättningsvis finnas en stabil organisation för undervisning av de elever som utgör specialskolans målgrupp och som utgör ett sökbart alternativ till de kommunala huvudmännen.

Lärarnas Riksförbund vill på sikt se ett nytt modernt statligt huvudmannaskap för skolan, där staten ansvarar för finansiering och reglering av hela skolans verksamhet. I ett sådant system ska självklart även specialskolans olika verksamheter inkluderas. Staten har ett särskilt ansvar att trygga kvalitativ och likvärdig utbildning för denna målgrupp av elever.

Åsa Fahlén

ordförande Lärarnas Riksförbund

Lena Fernström
ordförande DHB – Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning


För kommentarer:
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2016-12-14 14.00