Sök Sök
Meny Meny

Logga in

24 aug 2018

Rejäl satsning på tyska nödvändig

Det behövs en strukturerad satsning på tyska språket. Och det är skolans huvudmän som bär ansvaret för att stimulera till språkval som kan vara till nytta för både individer och samhälle. Åsa Fahlén skriver i Norrbottens-Kuriren.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Tyska språkets ställning stärks i Europa och Tyskland är en av Sveriges i särklass största handelspartners. Vi exporterar och importerar mycket varor och tjänster till och från Tyskland.

Men färre och färre elever väljer tyska i skolan. Inte ens var femte elev i nian läser tyska numera. Vad gör Luleå kommun för att eleverna i större utsträckning ska välja tyska i skolan och på så sätt stärka sina egna och Sveriges framtidsmöjligheter?

I början på sommaren kunde vi läsa om att Tysk-svenska handelskammaren satsar flera miljoner kronor för att öka intresset för tyska språket bland elever. Huvudmän kan söka medel till olika arrangemang, till exempel utbytesresa till Berlin eller München. Bakgrunden är att tyska, som är det viktigaste språket för Sveriges exportindustri efter engelska, kraftigt minskat i popularitet bland eleverna. Endast 18 procent av eleverna i årskurs nio läser tyska. Det är hälften jämfört med för 20 år sedan. Och ju högre upp i utbildningskedjan man kommer, desto färre läser tyska. Det medför även att färre och färre utbildar sig till lärare i tyska. Detta oroar inte bara handelskammaren utan även Lärarnas Riksförbund.

Att Tysk-svenska handelskammaren satsar ekonomiska resurser för att främja intresset för Tyskland och det tyska språket är mycket välkommet, men detta engagemang borde delas av de som har ansvaret för skolan, dvs. kommunerna och de fristående skolorna. Huvudansvaret för att eleverna gör så kloka val som möjligt ligger förstås hos eleverna själva. Men för att kunna göra välinformerade val och fatta välgrundade beslut för framtiden måste eleven få relevant information och kvalitativ vägledning, tidigt. Eleverna måste redan inför språkvalet i årskurs 6 få tillgång till kvalitativ studievägledning av studie- och yrkesvägledare.

Frågan är då på vilket sätt skolorna informerar och vägleder eleverna inför språkvalet. Uppenbarligen behövs en strukturerad satsning, där Tysk-svenska handelskammarens initiativ är uppmuntrande, men långt ifrån tillräckligt. För det är skolans huvudmän som bär ansvaret för att stimulera till språkval som kan vara till nytta för både individer och samhälle. Vad gör till exempel Luleå kommun för att öka medvetenheten om tyska språkets ställning och de goda framtidsutsikterna för personer som behärskar språket?

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2018-08-24 16.24

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll