Sök Sök
Meny Meny

Logga in

02 maj 2012

Rensa i skolbyråkratin

Fem miljarder kronor av skolans pengar kan läggas på undervisning istället för skolbyråkrati. Det är dags för politikerna att göra nödvändiga effektiviseringar.
Det är politikerna som betalar och beställer för skolan. Samtidigt har politiker byggt upp nästan trehundra parallella system för skolan. Att banta dessa skulle ge stora resurser som kan användas för att lyfta svensk skola och utbildning. Men detta kräver politiskt mod och beslutsamhet.

Sedan kommunaliseringen har skoladministrationen vuxit. Den tredje största kostnadsposten för grundskolan benämns som ”övrigt” och går till administration och liknande. Det motsvarar totalt cirka nio miljarder kronor per år.

Det finns i dag ett flertal tjänster som kan skäras bort. Samma sak görs på 290 olika platser. Det gäller till exempel en stor andel av de personer som sitter och fördelar resurser till skolorna, därtill finns olika former av diffusa skolutvecklingstjänster, utvecklingspedagoger och skolstrateger med mera.

Skolverkets uppmärksammade granskning av orsakerna till svensk skolas fallande resultat häromåret lyfte fram fyra faktorer som tillsammans förklarar varför svenska elever nu presterar sämre i skolan jämfört med tidigt 1990-tal. De fyra faktorerna är; den ökande segregeringen, decentraliseringen av skolan, differentieringen av undervisningen och individualiseringen, som har skapat en förändrad lärarroll.

I dag fördelas alltså inte resurserna efter skolans och elevernas egentliga behov. En snedfördelad skolpeng drabbar de svagaste. Skillnaderna mellan vad olika kommuner spenderar på undervisningskostnad i skolorna är inte rimliga. Senaste statistiken för 2010 visar att det i genomsnitt satsas 43 600 kronor i undervisningskostnad per elev. Det betyder konkret att medan somliga kommuner lägger över 60 000 kronor per elev och år är motsvarande siffra för andra likartade kommuner blott hälften så stor. Detta drabbar framför allt elever med svag bakgrund.

Den finansiering vi föreslår i rapporten Från byråkrati till undervisning består därför dels av en nationell elevresurs, lika för alla elever, dels en likvärdighetsresurs styrd av elevernas olikheter i bakgrund och bostadsort.

Det behövs en tydligare resursfördelning som också kan kopplas ihop med skolans måluppfyllelse. Ansvariga politiker i regeringen och ute i landets kommuner borde våga ta bort skygglapparna och se till att våra skattepengar används bättre och levererar mer kvalitet.

Vi anser att:

  • Ansvariga politiker har ett direkt ansvar att begränsa byråkratin och övriga resurskrävande kringuppgifter för skolan. Det bör vara alla politikers skyldighet att använda skattepengar på bästa och mest effektiva sätt.
  • Staten och regeringen måste ta sin del av ansvaret för att effektivisera så att resurserna i skolan kan användas där de gör mest nytta, det vill säga hos läraren i de enskilda klassrummen. Skoladministrationen bör kunna halveras fram till 2018.
  • Utredningen av skolans kommunalisering som utlovats måste innehålla direktiv om att också granska utvecklingen av de totala administrationskostnaderna i skolan sedan kommunerna tog över huvudmannaskapet.
  • Det är dags för politiker att göra effektiviseringar som ger utrymme för nödvändiga satsningar på lärarlöner och en uppgradering av läraryrket. Genom att skära ned på byråkratin och satsa på undervisningen lyfter man skolans kärnverksamhet.
  • På sikt behövs en ny modell för finansiering av skolans undervisningsresurser. Finansieringsansvaret för skolans undervisningsresurser bör flyttas från kommun till stat. Överflyttningen kan ske via en skatteväxling, förslagsvis genom förändringar i det kommunala utjämningssystemet.

Jag uppmanar till en granskning av Lärarnas Riksförbunds rapport Från byråkrati till undervisning. Där ser vi att cirka fem miljarder kronor som i dag används till byråkrati i stället kan gå till undervisning. Sedan rapporten presenterades har mycket få röster hörts i diskussionen om hur vi ska kunna få en mer rättvis finansiering av skolans undervisningsresurser. Jag välkomnar en debatt om detta.

Metta Fjelkner
Ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.02