Sök Sök
Meny Meny

Logga in

30 nov 2010

Satsa på elevernas hälsa

Större fokus på elevernas kunskapsutveckling måste kombineras med ökad satsning på hälsa och idrott, skriver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, som idag deltar på mötet Nordic Movement Solutions i Malmö, i Sydsvenskan.

Vi vet att det främsta hälsohotet idag är livsstilsförknippade sjukdomar. Vi vet att fysisk inaktivitet och dåliga matvanor minskar våra barns och ungdomars chanser att leva ett fullgott, aktivt och långt liv. Vi vet att vällevnadssjukdomarna ökar och sjukdomar som vi tidigare betraktade som åldersrelaterade, nu förekommer redan hos ungdomar.

En studie av europeiska barn i åldrarna 9—15 år visade att 10 procent av barnen redan utvecklat fyra eller fler riskfaktorer för hjärtsjukdom. Det finns tydliga samband mellan barnens fysiska aktivitet och riskfaktorer som förhöjt blodtryck, dåliga kolesterolvärden och insulinresistens.

En forskningsgenomgång från San Diego University förra året visade att daglig fysisk aktivitet också påverkar prestationerna i skolarbetet.

Samma studie konstaterar att ökade ekonomiska krav på effektivitet och en större fokusering på regelbundna standardiserade kunskapstester gör att många skolor skär ner i de undervisningsdelar som rör fysisk hälsa.

Slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan fysisk hälsa och skolprestationer. Och det finns inga omvända samband, det vill säga att ökad tid för fysisk aktivitet skulle tära på de teoretiska prestationerna.

Barn och ungdomar som är fysiskt aktiva mår bättre mentalt än de som är passiva. Regelbunden motion förebygger och lindrar nedstämdhet och depressioner och gör att vi blir mindre känsliga för stress.

Skolhälsovården måste aktivt verka för att förbättra elevernas hälsa. Ett ökande — och nödvändigt — fokus på elevernas kunskapsutveckling får inte medföra att man skär ner på elevernas fysiska aktivitet.

Det är även viktigt att ämnet Idrott och hälsa undervisas av behöriga idrottslärare. Men långt under hälften av lärarna som undervisade i idrott är utbildade i ämne och skolform. Det är allvarligt att andelen lärare med pedagogisk utbildning har minskat samtidigt som elevers psykiska stress och ohälsa har ökat.

Enligt grundskolans timplan har eleverna rätt till minst 500 timmar Idrott och hälsa under nio år. Det motsvarar 7,5 procent av den totala lektionstiden i grundskolan.

Det är ett problem att vissa friskolor tolkat timplanen så att timmarna i just ämnet Idrott och hälsa, i brist på relevanta lokaler, kan buntas ihop och klaras av i några sammanhängande perioder, utspridda under den nioåriga perioden.

Som timplanen för grundskolan är konstruerad idag kan skolor bortse från betydelsen av veckovisa, regelbundna idrottstimmar.

Från och med hösten 2011 börjar en ny skollag att gälla för den svenska skolan. I och med detta kommer skolhälsovården att omfattas av tydligare formuleringar. Detta är viktigt för elevernas fysiska och psykiska hälsa.

Finland har som första land i världen utarbetat en rekommendation för fysisk aktivitet för skolungdom. Denna rekommendation innebär två timmar av fysisk aktivitet/rörelse för de yngsta skolbarnen — sjuåringarna — och en lutande kurva ner till en timme om dagen för 18-åringar.

Detta exempel borde vi följa även i Sverige. Samtidigt som idrottslärarens roll som specialist måste lyftas fram för att höja nivån i skolornas hälsoarbete.

Metta Fjelkner
Ordförande, Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.03