Sök Sök
Meny Meny

Logga in

05 nov 2014

Satsa på kunskapslyft i mänskliga rättigheter

I utredningen ”Främlingsfienden inom oss” föreslogs ett kunskapslyft i mänskliga rättigheter för lärare. Kostnaden bedömdes till 150 miljoner kronor per år. Den förra regeringen avsatte nio! Vi uppmanar nu våra nya utbildningsministrar att snarast ta initiativ till en fortbildning av lärare för att underlätta deras viktiga arbete att i skolan förmedla värderingar som motverkar främlingsfientlighet och rasism. Det skriver Bengt Westerberg, utredare och fd partiledare för (FP) och Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund. 

Skolan var ett av de viktigaste temana i årets valrörelse. Där rådde stor enighet om betydelsen av en bra skola för alla. Och alla verkade överens om att den måste förstärkas, inte minst genom en ökad satsning på lärarna.

Men kunskapsuppdraget är bara en av skolans viktiga uppgifter. Det andra är att förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och samhällets grundläggande värden.

Det är ett angeläget uppdrag. SOM-institutets mätningar visar att den svenska befolkningen aldrig har varit mer positivt inställd till invandring, men samtidigt visar samma mätningar att det finns en växande minoritet som ser invandringen som ett hot mot Sverige och svensk kultur.

Gruppen med en rasistisk världsbild har av allt att döma vuxit. Vissa debattörer talar om att vi står inför den största nazistiska utmaningen i Sverige sedan andra världskriget. ”Attacker mot demonstranter”, ”Störande aktioner mot vallokaler” och ”Vandalism mot skolbyggnader” är några av de rubriker vi har kunnat läsa under det senaste året.

Det här är ett samhällsproblem som skolan naturligtvis inte kan lösa på egen hand. För att hantera det måste många politikområden samverka, den ekonomiska politiken, bostadspolitiken, arbetsmarknadspolitiken, rättspolitiken m fl. Men skolan har en viktig roll, även om vi ser effekterna först på längre sikt.

Skolan är inte någon skyddad ö. Eleverna påverkas i högsta grad också av det omgivande samhället. Attityder som normaliseras i samhället finner plats även i skolan. Av en undersökning som Skolvärlden gjorde i våras framgick att sextio procent av lärarna hade erfarenheter av elever som framfört främlingsfientliga åsikter på lektionstid. Samtidigt ansåg nästan fyra av tio gymnasielärare att skolan misslyckas med att hantera och bemöta dessa åsikter på ett bra sätt.

Det är ingen lätt uppgift lärarna har. Å ena sidan ska de förmedla vissa värderingar och utveckla en demokratisk mentalitet hos sina elever. Å andra sidan är eleverna inte några passiva mottagare av kunskaper eller värderingar, dessa ska utvecklas i en kommunikativ och ömsesidig process.

När främlingsfientliga eller rasistiska inslag blir mer omfattande i en skola, eller något dramatiskt händer, är det inte ovanligt med punktinsatser, till exempel att det arrangeras en ”antirasismens dag”. Någon utomstående föredragshållare bjuds in och eleverna samlas i aulan för att få sig en duvning i antirasism. Mycket talar för att sådana insatser rent av kan bli kontraproduktiva. Ett effektivt arbete mot främlingsfientlighet och rasism förutsätter att det sker långsiktigt och strategiskt.

Resultaten från den nämnda undersökningen bekräftar också det. På skolor som lärarna uppfattar som framgångsrika i arbetet mot främlingsfientlighet får lärarna de förutsättningar de behöver, det råder en samsyn mellan skolledning och lärarkollegium i hur främlingsfientlighet ska bemötas och det finns likabehandlingsplaner som fungerar som vägledning i arbetet och som inte bara blir hyllvärmare. På skolor där sådana inslag saknas uppfattar lärarna att arbetet fungerar sämre.

I en utredning som överlämnas till regeringen för ett par år sedan uppmärksammades de här problemen (Främlingsfienden inom oss, SOU 2012:74). Bedömningen var att lärare måste få ökat stöd i att hantera klassrumskontroverser av nämnt slag. En fortbildning i mänskliga rättigheter, men inriktning på metodstöd, föreslogs.

Kunskapslyftet i mänskliga rättigheter, som det kallades, föreslogs omfattas av ett femårigt program i vilket några lärare på varje skola skulle delta. I dessa lärares uppdrag skulle, förutom att inhämta kunskaper, ingå att förmedla kunskaperna vidare till sina kolleger så att inom rimlig tid alla Sveriges 130 000 lärare kan känna att de har de metoder de behöver för att på ett konstruktivt sätt hantera besvärliga klassrumskontroverser. 

Den totala kostnaden för att fortbilda ungefär 20 000 lärare under fem år skulle vara 650 miljoner kronor (150 miljoner kronor per år). Den tidigare regeringen avsatte nio! Det säger sig själv att resultaten av en så blygsam insats knappt kommer att märkas.

Vi vill uppmana våra nya utbildningsministrar att snarast ta initiativ till en fortbildning av lärare för att effektivisera och underlätta deras viktiga arbete att i skolan förmedla värderingar som motverkar främlingsfientlighet och rasism.


Bo Jansson

ordförande Lärarnas Riksförbund

Bengt Westerberg

utredare om effektivare arbete mot främlingsfientlighet, f.d. statsråd och partiledare för Folkpartiet

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-11-05 10.35