Sök Sök
Meny Meny

Logga in

05 dec 2007

Satsa på lärarna - vänd sjunkande kunskapsutveckling

Svenska skolungdomar halkar efter i internationella kunskapsmätningar. Vi måste vända trenden där Sverige hamnar allt längre ner på den internationella rankningen, skriver Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbunds ordförande i Östgöta Corren.
I den nya undersökningen PISA 2006 fortsätter Sverige att tappa placeringar. För några år sedan var svenska elever bättre än genomsnittet, nu halkar vi ner något. I naturvetenskap ligger Sverige på 22:a plats, i matematik på 20:e plats, i båda ämnena har Sverige glidit neråt och befinner sig på genomsnittet av totalt 57 länder.

I läsförståelse ligger svenska 15-åringar över genomsnittet på en 9:e plats. Men de svagaste läsarna presterar sämre år 2006 jämfört med år 2000.

Samtidigt sjunker Sverige neråt i en av världens mest omfattande läsundersökningar, PIRLS, som presenterades häromveckan. Från en topplats 2001 till en sjundeplats 2006. Jag är mycket oroad över denna utveckling.

Framför allt är det andelen starka läsare som minskar i Sverige. De båda undersökningarna bekräftar det Lärarnas Riksförbunds läsvaneundersökning "Läsa för att lära" visar, nämligen att de starka läsarna blir allt färre och att färre elever är intresserade av läsning.

I PISA läggs stor vikt vid elevernas förmågor att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka information samt lösa problem.

Just detta har varit den bärande delen i svensk skolpolitik. Därför anser jag att resultaten är mer oroande än vad man först kan tycka.

Vissa vill förklara Sveriges tapp med att vi har många elever från andra länder. Men skollagen gäller faktiskt för alla barn - svenskfödda, såväl som födda utomlands. Alla barn har rätt att klara kunskapsmålen och nå randen av sin förmåga.

Därför måste ambitionerna höjas! Stat, kommuner och även friskolor ska ha en organisation som möjliggör detta.

Det är omöjligt att vara nöjd med denna utveckling för ett land som vill ligga i framkant och som inte vill tävla med låglönejobb, utan satsar på innovation och utveckling i den internationella konkurrensen.

För att vända utvecklingen är vi lärare centrala. Det är vi som kan göra den stora skillnaden. Men vi kan inte göra det utan reella möjligheter att fullgöra vårt viktiga uppdrag.

När den svenska skolan kommunaliserades 1991 var kommunerna mycket angelägna om ha det fulla ansvaret för skolan, för dess verksamhet, för elevernas lärande och för lärarna. Men i dag ser vi inte någon vilja att satsa på lärarna.

Skolorna måste anställa lärare med relevanta ämneskunskaper. Jag befarar att bristerna vi ser i stor utsträckning beror på att alltför många obehöriga får undervisa i skolan. Vi behöver en fokusering på skolans grunduppdrag - kunskapsförmedlingen.

Den svenska skolan måste locka de allra bästa studenterna och yrkesverksamma personerna att bli lärare. Då krävs en satsning på höjda lärarlöner, och en bättre löneutveckling.

Till nästa PISA-undersökning 2009 måste Sverige vända den negativa utvecklingen.

Metta Fjelkner

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.03

Mer på Internet
› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner