Sök Sök
Meny Meny

Logga in

21 apr 2012

Satsa på språken

Skolan måste anpassas till företagens behov av kunskaper i tyska och den kommande efterfrågan på kinesisk språkkompetens. Det skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner i Allehanda, inför LMS Språkdagar i Härnösand.
Andelen elever som läser tyska i nian har halverats på drygt tio år — samtidigt är det främst tyska som efterfrågas när företagen får välja det språk de anser viktigast i skolan. Det behövs även förbättrad information inför språkvalet i grund och gymnasieskolan av kvalificerad studie- och yrkesvägledning.

Sveriges export motsvarar hälften av vår BNP, och svensk ekonomi är beroende av handel med många länder som inte har engelska som sitt första språk. Sveriges klart viktigaste exportland är Tyskland. Språklig kompetens har avgörande betydelse i internationell affärsverksamhet där den kan öka möjligheten till försäljning av svenska varor och tjänster.

Det finns all anledning att satsa på ett tredje språk i den svenska skolan. Det är dock inte självklart vilka språk som är de viktigaste moderna språken. Enligt 200 personalchefer vid små, medelstora och stora svenska företag, som intervjuats om språkens betydelse, tas goda kunskaper i engelska för givet som självklarhet vid rekrytering av personal. Men engelska är inte är tillräckligt. För att Sverige ska kunna utvecklas som exportnation måste kunskaper i ytterligare ett främmande språk prioriteras. När företagen fick välja ett språk som de anser vara viktigast att prioritera i skolan, svarade 33 procent tyska, 16 procent spanska och hela 14 procent kinesiska. Bland medelstora företag generellt säger så många som 44 procent att tyska språket är absolut viktigast att prioritera.

Tyska språkets status genomlider en kris i den svenska skolan. Andelen elever som läser tyska i grundskolans årskurs 9 uppgår till 19,1 procent, vilket är en halvering på drygt tio år. Om man tittar på gymnasieskolan är det endast 9,3 procent av eleverna som fick slutbetyg förra läsåret som hade betyg i ämnet tyska steg 3, alltså fortsättningstyska. Samtidigt konstaterar nästan hälften av de medelstora företagen att just tyskan är viktigast.

Även om förhållandevis många prövar att läsa språk i skolan, finns det problem med kunskapsnivån när man kommer ut i yrkeslivet. De unga som examineras i morgon ska inte behöva överraskas när de står på tröskeln till sitt första jobb, utan har ett bagage av språkkunskaper som motsvarar behovet på arbetsplatsen. Problemet kan ha många orsaker. En kan vara de stora undervisningsgrupperna och inriktningen på undervisningen, en annan kan vara okunskap om vad näringslivet efterfrågar.

Vi vet att av de cirka 80 procent av eleverna som väljer ett modernt språk i årskurs 6 eller 7, så avbryter ungefär var femte elev dessa studier. Skälen är inte begåvningsbrist hos eleverna, utan att de inte får tillräcklig uppmuntran eller grundläggande förutsättningar att lägga ner den extra tid som språkstudier innebär.

Skolundervisningen i språk måste utvecklas så att eleverna kan tillgodogöra sig den kunskapen som efterfrågas. Ett språk måste pratas och övas i mindre grupper. Teorin och grammatiken är också viktig, men det får inte ta överhanden. Då riskerar många att tröttna.
Från skolans håll ser vi det som vårt uppdrag att bidra med kunskaper som efterfrågas av bland annat näringslivet. En särskild satsning måste göras för att stärka tyskans och kinesiskans position i grund och gymnasieskola. För tyskans del gäller det att öka attraktiviteten så att fler väljer tyska. För kinesiskans del handlar det om att få in kinesiskan som språk i grund och gymnasieskolan.

Det behövs också förbättrad information inför språkvalet i grund och gymnasieskolan. I och med introduceringen av meritpoäng är det viktigt att alla elever får tillgång till kvalificerad studie- och yrkesvägledning, specifikt inför språk- och gymnasievalet.

Motivationen för språkstudier måste stärkas. Eleverna behöver en ökad medvetenhet om hur efterfrågan i arbetslivet ser ut för att kunna göra kloka val i skolan. Det är dags att ta språkstudierna till en ny nivå. Sverige behöver konstant fylla på med arbetskraft som har goda språkkunskaper.

Metta Fjelkner
förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.02

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll