Sök Sök
Meny Meny

Logga in

11 sep 2010

Satsa rekordvinsten på skolan

Kommunerna går mot ett rekordresultat i år. Det ger dem chansen att visa att de kan axla ansvaret och se till att skolan och lärandet får det lyft som behövs, skriver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Svenska Dagbladet.

Nya siffror visar att landets kommuner går mot ett rekordresultat. Det sammanlagda överskottet väntas bli mellan 20 och 25 miljarder kronor för år 2010. Det är enorma belopp som måste användas på bästa sätt för att klara framtidens utmaningar. En satsning på skolan och lärandet är absolut prioriterat.

Orsaken till detta stora överskott är delvis att förra årets krisprognoser inte slagit in fullt ut.

Samtidigt visar detta att kommunerna inte satsat medlen i sin verksamhet. Dessutom väntas överskotten delvis fortsätta kommande år på grund av en positiv ekonomisk utveckling. Det handlar alltså inte enbart om en engångseffekt, även om den är betydande.

Vi behöver ett besked från landets kommuner och Sveriges kommuner och Landsting, SKL. Det är nödvändigt att göra tillfälliga satsningar på till exempel eftersatt underhåll inom skolan.

Men också att prioritera skolans kunskapsuppdrag.

Det är förödande om kommunerna inte vågar satsa av rädsla för att riskera framtida högre kostnader. Då kan aldrig resultatnivån höjas. Det är nu ett ypperligt tillfälle att göra en stor satsning på skolans lärandemiljö.

I årets valrörelse har både den borgerliga alliansen och den rödgröna oppositionen talat sig varma för ökad kvalitet i skolan.

Kommunernas stora överskott ger nu möjligheten att börja med ett ordentligt ”Lärandelyft” i grundskolan och gymnasiet. Vi har haft ”Kunskapslyft”. Men då började man i slutet av lärande-kedjan. Istället måste man börja från början. Och göra rätt från början.

Landets kommuner måste göra ett gemensamt och koordinerat Lärandelyft. Då kan svensk skola, som sedan kommunaliseringen sakta med säkert halkat neråt i internationella kunskapsmätningar, påbörja en verklig återhämtning som är helt nödvändig.

Allt fler elever har inte tillräckliga kunskaper för att få läsa vidare på gymnasiet. Enligt Lärarnas riksförbunds stora väljarundersökning anser 90 procent av väljarna inte att alla Sveriges elever får en likvärdig utbildning och en klar majoritet säger att likvärdigheten skulle förbättras med en statlig finansiering av skolan.

Frågan om statlig skola diskuterades till och med i den stora partiledardebatten om skolan nyligen. Något som hade varit otänkbart bara för två mandat-perioder sedan.

Lärarnas Riksförbund kräver att kommunerna satsar en betydande del av överskottsmiljarderna på skolan genom tydliga prioriteringar:

  • Höj lärarlönerna. Läraryrket måste locka de bästa och kunnigaste och få dem stanna kvar i yrket, därför måste lönerna höjas ordentligt. Lägg fram en långsiktig plan och en strategi för hur lönenivåerna ska lyftas. Prioritera de högst utbildade lärarna som haft den sämsta löneutvecklingen.
  • Inrätta 1000 nya lärarlektorat. Det behövs fler skolverksamma forskare och forskarutbildade lärare för att säkra kvaliteten i skolan och utveckla lärar- professionen.
  • Satsa på lärarfortbildning. Kvalitetshöjningen måste bli verklighet. Arbetsgivarna måste se till att lärarna får både ämnesfortbildning och en allmän kompetensutveckling.
  • Investera i arbetsmiljön. Rusta upp skolbyggnader. Många svenska skolor förfaller utan att något görs. Ingen på nationell nivå tar frågan om skolmiljön på allvar, kommuner måste ta sitt huvudansvar. Att göra en engångsinvestering för skolmiljön innebär också att framtida medel kan frigöras och satsas på undervisning och lärarlöner.

Trots stora resurser har kommunerna tidigare inte lyckats vända skolresultaten. Vi minns att extramiljarder från tidigare regeringar, som skulle gå till skolan, istället gick till rondeller och andra satsningar som lokala kommunpolitiker gjorde.

Det demonstrerade att kommunerna inte kunde handskas med undervisningsresurser för skolan. Man har inte klarat att fokusera på skolans kunskapsuppdrag och lärande. I Sverige går idag endast 52 procent av grundskolans totalkostnad till undervisning, jämfört med 63,6 procent för OECD-länderna.

Dagens situation lyfter återigen behovet av en långsiktigt hållbar finansiering och styrning av skolan. Nu har ändå kommunerna möjlighet att visa att man kan styra resurserna och vill ge företräde åt skolan och åt elevers lärande.

Efter tjugo år av försök att växa in i skoluniformen kan kommunerna ta ansvaret och visa att man prioriterar landets framtid som kunskapsnation. Nu är det dags för kommunpolitikerna att stå upp för skolan.

METTA FJELKNER
ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-04-26 12.28