Sök Sök
Meny Meny

Logga in

13 mar 2018

Se över styrningen av grundskolan också

Regeringens besked att utreda styrningen av gymnasieskolan är mycket välkommet, men vi vill att även grundskolan ska ses över. Det mest logiska vore att ge staten ett större ansvar för hela skolan, skriver LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin och Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik till gymnasieminister Anna Ekström på DN Debatt.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

När OECD 2015 presenterade sin granskning av det svenska skolsystemet ställde de sig den berättigade frågan vem som egentligen har ansvaret för den svenska skolan.

I dag har vi 290 skolsystem, lika många system som kommuner, med vitt skilda ekonomiska förutsättningar att kunna erbjuda en bra skolgång för alla elever. LO och Lärarnas Riksförbund har länge påtalat att ett statligt finansiellt ansvar behövs för att garantera att alla skolor, oavsett var i landet de ligger, ska ges tillräckliga resurser för att kunna erbjuda elever med olika bakgrunder och förutsättningar en likvärdig utbildning. Men detta gäller i lika stor utsträckning för grundskolan som gymnasieskolan.

Decentraliseringen av skolan som skedde i början av 1990-talet har också drabbat grundskolan, både vad gäller kvalitet och likvärdighet. En väl fungerande grundskola är en förutsättning för en bra gymnasieskola. Därför bör politikerna överväga ett starkare statligt ansvarstagande även för grundskolan.

Ett statligt huvudansvar på regional nivå skulle kunna förbättra förutsättningarna för gymnasieskolan och grundskolan avsevärt. Likaså skulle arbetsmarknadens behov bättre kunna tillgodoses och samarbetet med högskolor och universitet stärkas.

Kopplingen till arbetsmarknaden är särskilt viktig. I många regioner råder det stor brist på yrkesutbildad arbetskraft samtidigt som det på flera håll i landet inte finns förutsättningar att erbjuda alla gymnasieprogram till eleverna. Med en statlig finansiering och en regionaliserad gymnasieskola kan till exempel yrkesutbildningar bättre planeras och dimensioneras utifrån den regionala arbetsmarknadens behov.

Vi anser att resurserna till skolan måste fördelas mer utifrån elevernas olika förutsättningar och välkomnar därför särskilt att regeringen vill se över finansieringssystemet. För gymnasieskolan handlar det inte bara om vilket program en elev väljer, utan också förutsättningarna eleven har med sig i form av slutbetyg från grundskolan. Den mest lämpade finansieringsformen vore ett statligt öronmärkt bidrag till gymnasieskolan, som alltså inte går att använda till något annat än just gymnasieutbildning.

Överetablering av skolor är mycket kostsamt och medför ett slöseri med de offentliga resurserna. Därför bör staten ta ett fast grepp över dimensioneringen, så att efterfrågan och behov styr snarare än marknadskrafter.

Det bästa och mest logiska vore om staten fick ett större ansvar för både gymnasieskolan och grundskolan. Men även om det kommunala huvudmannaskapet kvarstår, kan en regional nivå kraftigt stärka gymnasieskolans förutsättningar. Det skulle kunna förbättra likvärdigheten, stärka resursutnyttjandet och på sikt förbättra kvaliteten och därmed elevernas prestationer.

 

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Therese Guovelin, förste vice ordförande LO



    

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2018-03-13 11.18

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll