Sök Sök
Meny Meny

Logga in

16 apr 2014

SKL agerar som egen politisk kraft vid sidan av partierna

SKL hävdar i sitt utspel på DN Debatt att ökade skillnader mellan kommunerna skulle vara bra för kvaliteten i skolan, men detta går på tvärs mot såväl forskning som erfarenhet. Det är anmärkningsvärt och ett ogenerat försök att klamra sig fast vid makten över skolan när man ser att vinden blåser i en annan riktning, skriver Bo Jansson.

Leder ökade skillnader mellan olika kommuner och skolor till att elever får mer eller mindre likvärdiga förutsättningar att klara skolan? Kommer ökade klyftor att öka eller minska möjligheterna att vända kunskapstappet bland svenska elever? Är det bra eller dåligt att elever i olika kommuner får olika förutsättningar för att nå kunskapsmålen?

Om detta står nästa stora strid kring skolan. Det är tydligt sedan Sveriges Kommuner och landstings (SKL) utspel om att ökade skillnader mellan olika kommuner skulle vara bra för kvaliteten i skolan (DN 16 april).

Detta går på tvärs mot såväl forskning och erfarenhet som den statliga utvärdering av kommunernas misslyckade ansvar för skolan, en bred väljaropinion (vilket bekräftas av SKL:s egen undersökning) och – faktiskt – vad riksdagspartierna själva säger. Samtliga riksdagspartier utom ett – Centerpartiet – säger att man på olika sätt vill öka statens ansvar för en mer likvärdig skola.

Ändå går representanter för sju partier ut och säger att det är bra med skillnader mellan olika kommuner. Det är tydligt att dessa kommunpolitiska representanter snarare talar för SKL än för sina rikspartier. 

Vi skulle inte gå så långt som att hävda att det finns ett nionde stort parti i Sverige – ”Kommunpartiet” – men det är ändå tydligt att SKL agerar som en egen politisk kraft vid sidan av rikspartierna. Det är anmärkningsvärt, och ett ogenerat försök att klamra sig fast vid makten över skolan när man ser att vinden blåser i en annan riktning.

Samma dag som SKL slår ett slag för lokala skillnader noterar vi att företrädare för Svenskt näringsliv går ut i Dagens Industri och skriver: ”Över landet är det stora skillnader i kommunernas ambitioner, förmåga att styra och intresse för skolväsendet”. Och de vill uppenbarligen ha en förändring, nationell finansiering och ett annat arbetsgivaransvar för lärare och rektorer.

Nu är det viktigt att rikspartierna tar sitt ansvar för att tydliggöra skolans kompensatoriska uppdrag. Skolan har ett ansvar för att ge alla elever samma chans till kunskap – oavsett bakgrund eller var i landet man bor. SKL:s linje leder i rakt motsatt riktning. 

Det är en farlig väg, som riskerar att leda till att Sverige fortsätter att falla i Pisa-undersökningar, att lärare inte får tillräckliga förutsättningar att göra ett professionellt jobb, och att svenska elever inte får de kunskaper som krävs för att få jobb på morgondagens arbetsmarknad.

Vi kan inte acceptera eller bara se på när kommunerna fortsätter att misslyckas med att ge lärare och elever likvärdiga möjligheter att nå kunskapsmålen.

Kommunerna behöver också i framtiden spela en viss roll för skolan och förskolan. Men för att vända kunskapstappet och stärka likvärdigheten behövs en mer sammanhållen styrning och likvärdig finansiering. För att elever och grupper med särskilda behov ska få tillräckliga resurser behövs en nationell skolpeng – inte 290 olika. Vi måste komma bort från dagens system, där olika kommuner prioriterar skolan olika mycket, och har olika ekonomiska förutsättningar.

Samtidigt behöver professionerna i skolan – lärare och rektorer – få större utrymme och förutsättningar för att utforma själva undervisningen. Det är inte rimligt att elever i vissa kommuner ska få nöja sig med sämre förutsättningar och mindre resurser för alla elever än de i andra kommuner. Så är det i dag, efter drygt 20 år av SKL:s makt över skolan. Det är inte konstigt att man – när verkligheten gör sig påmind – försöker sig på konsttricket att hävda att ökade skillnader är bra.

Men det är en fajt vi gärna tar. Med forskning, erfarenhet, lärare och allmänheten i ryggen. Att kämpa för minskade klyftor och höjda kunskapsresultat för alla elever är starkare än det uppenbara försök att klamra sig fast vid makten som SKLs utspel är ett uttryck för. Vi är övertygade om att de rikspartier som bryr sig mer om eleverna förutsättningar än kommunpolitikernas och kommunbyråkraternas makt håller med oss.

Vi bjuder nu därför in till en bred dialog kring hur Sverige kan få en nationell kunskapsskola i stället för dagens misslyckade kommunala huvudansvar för skolan.

Bo Jansson
ordförande Lärarnas riksförbund

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-03-29 08.54

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll