Sök Sök
Meny Meny

Logga in

19 sep 2009

Skolan behöver rätt utbildade lärare

Ett återupprättande av läraryrket kräver en uppgörelse om synsättet på den svenska skolan och dess lärarkår.
Dagens Industris ledarsida anser att det är för många lärare per elev i svenska skolor (DI ledare 7/9). Det är inte en helt okomplicerad utsaga om verkligheten.

Lite tillspetsat vill jag säga att det finns för många som arbetar som lärare utan att vara utbildade.

Sverige har för få lärare som är utbildade i matematik. De matematikintresserade väljer inte lärarutbildningarna. Samma problem gäller för tillgången på lärare i spanska och fysik. Alltför få studenter med intresse för den typen av ämnen väljer lärarutbildningarna.

Vidare bör man dimensionera utbildningarna efter de behov som finns av olika lärarkategorier. Vi kan inte ha hur många lärare som helst i historia och samhällskunskap. Nya lärare får inte anställningar som de är utbildade för utan tvingas undervisa i till exempel matematik, av den enkla anledningen att det saknas utbildade matematiklärare.

Precis som med läkare bör vi vara noga med vilken utbildning lärarna har. Framför allt bör lärarutbildning krävas för att få verka som lärare. Det ligger ett förslag på en ny lärarutbildning på regeringens bord. Menar regeringen allvar med att öka läraryrkets status är det angeläget att denna utredning blir en proposition.

Det är också angeläget att regeringen inte backar från den av utredaren föreslagna examensrättsprövningen på alla utbildnings anstalter för att säkra kvaliteten.

Det är viktigt att de som ska under visa också har utbildning för rätt ämne och skolform. Vad som är för många lärare kan jag inte avgöra. Däremot vet jag vad för många elever innebär: 30 elever i årskurs ett som ska lära sig läsa. Eller 32 elever i årskurs fem. Eller 35 elever i tyska på gymnasiet.

I inget av dessa exempel får lärarna tillräckligt med tid för eleverna. Hade man delat på klasserna med cirka 15 elever i varje klass — istället för en lärare på 32 elever — hade det varit två lärare på 32 elever. Det anser jag inte vara för många lärare. Och det anser inte heller de föräldrar som tar kontakt med mig när de blir varse att deras barn ska gå i så stora klasser.

Ett återupprättande av läraryrket kräver en uppgörelse om synsättet på den svenska skolan och dess lärarkår. Lärarkårens löneutveckling har varit oerhört svag jämfört med många andra grupper på arbetsmarknaden. Detta gäller inte minst de lärare som undervisar de äldsta eleverna.

Sverige måste få de bästa och mest lämpade att välja läraryrket. Internationella undersökningar visar att lärarnas kompetens har stor betydelse för elevernas resultat. Och i förlängningen också betydelse för industrins och näringslivets konkurrenskraft. Då måste man våga lyfta fram skickligheten — och belöna den.

Metta Fjelkner
ordförande, Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.03

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll