Sök Sök
Meny Meny

Logga in

06 mar 2015

Skolan och media kan samverka för ökad tolerans

Intolerans måste bemötas – inte tystas ned. Att bara fördöma och konfrontera är kortsiktiga symbolhandlingar som leder till hat och
revanschlusta. Vi ska inte hålla med extremisterna. Men vi måste försöka förstå varför de tänker och känner som de gör. Där har skolan och
medierna ett gemensamt uppdrag, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, i en debattartikel i GP.

Bo Jansson, ordförande

Bo Jansson, ordförande

I inget annat EU-land är medborgarna så positiva till invandring som i Sverige. Ändå är intolerans och extremism ett stort problem i Sverige där bland annat judar och muslimer kritiseras på ett sätt vi inte tidigare sett. Hur bemöter skolan intolerans och främlingsrädsla på bästa sätt? Enligt Toleransprojektet kräver undervisning för tolerans att alla ges rätt att uttrycka vad de tycker och tänker. Fördömande och konfrontation mot den främlingsfientlige eller extremistiske eleven anses öka sannolikheten för att denne försvarar sina åsikter utifrån behovet av att försvara sin sociala position. Vi måste tala öppet om problematiken med rasismen och fanatismen. Vi måste värna tillgänglighet i kunskapsförmedlingen, tolerans och gränssättning. Samt bli mer medvetna om vilka perspektiv som synliggörs i mediernas bevakning av extrema åsikter.

Medieinstitutioner som exempelvis Göteborgs-Posten har ett uppdrag. Skolan har ett uppdrag. Men det räcker inte bara med Toleransprojektet. Det behövs ett bredare uppvaknande hos oss alla.

Uteslutning skapar offer

Att utesluta är fel väg att gå. Det skapar revanschsugna offer. Människor som inte blir sedda och lyssnade till bygger upp hat och känsla av utanförskap inom sig. Jag vet att bland dem som lämnat den extremnationalistiska världen är det inte ovanligt att de förklarar att det som gjorde det möjligt var att de hade en lärare som lyssnade på dem under lång tid och lät dem prata till punkt. Till slut hörde de vad de själva stod och sa. En verklig förändring måste komma inifrån individen själv. Såväl i skolan och som i det politiska samtalet behöver vi mer av en empatisk nyfikenhet för att förstå de invandrarfientliga åsikterna. Detta betyder inte alls att man skall hålla med, men däremot förstå varifrån de hämtar sin näring!

Undervisning för tolerans kräver att alla ges rätt att uttrycka vad de tycker och tänker. Fördömande och konfrontation mot den främlingsfientlige eleven ökar sannolikheten för att denna elev försvarar sina åsikter utifrån behovet av att försvara sin sociala position.

Återkommande tankefel

Ett återkommande tankefel i bemötandet av extremnationalistiska partier eller extremistiska rörelser är föreställningen om att dessa partier är onda och att deras anhängare är vilseledda. Men i all historieskrivning behöver man söka förklaringarna längre tillbaka och djupare ner för att förstå varför man står där man står i dag. Så sker sällan i dagspolitiken.

Den främlingsfientliga väljarpotentialen har funnits i årtionden och den har inte ökat de senaste tio åren, snarare minskat. Vi vet genom en lång rad undersökningar att väljarpotentialen i Sverige för denna typ av rörelser är drygt 20 procent – men först när de agerar politiskt utifrån sin människosyn reagerar vi på deras kraft. Det handlar ytterst om vilket samhälle vi vill vara.

Rätt väg är inte att satsa på kortsiktiga symbolhandlingar mot den organiserade extremnationalismen – ej heller mot den religiösa fanatismen.

Den lösning som är långsiktigt mest fruktbar är öppna lärande dialoger. Man kan inte bemöta den intolerante med mer intolerans. Vi måste våga lyssna och försöka förstå varför vissa åsikter växer fram och finner fäste. Endast så kan demokratin utvecklas. Ska vi få en verklig och positiv samhällsförändring till stånd måste vi också våga se och bemöta andra människor med samma respekt vi själva vill mötas av. Så enkelt och så svårt är den väg framåt som vi måste gå. Här anser jag att skolan och medias företrädare måste se sitt gemensamma uppdrag. Gränssättning och självrespekt ger respekt för och från andra.

Bo Jansson
ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2015-03-06 09.26

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll