Sök Sök
Meny Meny

Logga in

27 nov 2017

Skolans digitalisering kräver resurser

För att elever ska ha en likvärdig skola, ha samma chans att vara delaktiga i samhället och vara förberedda för vidare studier och ett arbetsliv, krävs att vi jobbar digitalt även i skolan. Och det kräver rejäla resurser. När nu regeringens nationella digitaliseringsstrategi för skolan ska bli verklighet så frågar jag mig dock: Var finns pengarna för genomförandet? Åsa Fahlén skriver i Dagens Samhälle.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Digitaliseringen av samhället har pågått och kommer att pågå och självklart påverkar den också skolan. Men den digitala arbetsmiljön i skolorna är under all kritik, det råder till exempel en enorm brist på kvalitetssäkrade strategier för att införa nya verktyg eller hantera datorer som går sönder. Många skolor saknar fortfarande tillgång till tillräckligt många datorer. Med de nya skrivningarna i läroplanerna där digital kompetens tydliggörs kommer detta att bli ett stort bekymmer. 

Dagens skolansvariga huvudmän har hittills misslyckats kapitalt med att utbilda lärare i digital kompetens. Enligt en rapport från Lärarnas riksförbund är fler än åtta av tio mattelärare på högstadiet osäkra på vad det innebär att undervisa enligt ämnets nya centrala innehåll. Motsvarande siffra för gymnasielärarna är sex av tio.

Nu ska huvudmännen genomföra den nyligen beslutade nationella strategin för digitaliseringen av skolan. För att detta ska kunna efterlevas i varje klass, i varje skola, behövs det resurser.  Det är bra att regeringen lyfter behovet av en fungerande digital arbetsmiljö för både elever och lärare. Men det måste avsättas pengar till forskning och utbildning.

Med digitaliseringen följer inte enbart möjligheter. Utmaningarna är minst lika stora och riskerar att elever lär sig mindre i skolan och att lärare jobbar alldeles för mycket. Vi måste få mer praktiknära forskning om digitaliseringens påverkan på elevernas kunskapsbildning. De digitala verktygen kan – rätt använda – bidra till elevernas kunskapsbildning, men vi lärare måste få chans att hinna lära oss hur.  

Om man vill vara positiv kan man säga att vi nu äntligen har en chans, tack vare förslagen från Skolkommissionen och den nationella digitaliseringsstrategin, att låta skolutvecklingen ägas och drivas av lärare och lärarutbildare. Jag väljer att se hoppfullt på de kommande åren och tror att bland annat digitaliseringen av de nationella proven kommer att underlätta lärarnas arbetsbörda.

Att man lyfter frågan om skolans digitala arbetsmiljö måste också innebära att administrativa system ses över och att lärare och skolledare blir bättre kravställare på digitala system. Dessa måste kunna förenkla och effektivisera lärares administrativa uppgifter så att lärare får mer tid att vara lärare.

Vi lärare är redo att ta ansvar. Vi ser att den pågående digitaliseringen kan underlättas av att tre övergripande men konkreta och ytterst angelägna reformer genomförs snarast möjligt:

• Alla lärare och elever ska ha tillgång till egen dator eller motsvarande digitalt verktyg som passar arbetsuppgiften i skolan.

• IT-tekniker och administrativ personal ska anställas i skolorna för att sköta hantering och service av de digitala verktygen – lärarna måste få tid att vara lärare.

Sverige behöver en statligt finansierad och vetenskapligt grundad fortbildning av lärare. Den grundläggande digitala fortbildningen ska inriktas mot enskilda ämnen men också öka förmågan att kunna reflektera över digitaliseringen på en högre nivå, till exempel hur den påverkar elever, lärande, skola, utbildning och samhälle.

Åsa Fahlén
ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-11-27 16.35