Sök Sök
Meny Meny

Logga in

14 nov 2017

Skolan ska ha nolltolerans mot sexuella övergrepp – på riktigt

Den som utsätts för sexuella ofredanden i skolan ska aldrig behöva stå ut med nonsens om pojkars oförbätterlighet eller att det bara handlar om tafatta försök att skapa kontakt. Det handlar istället om att ta alla incidenter på största allvar och inskärpa vad som är straffbart, skriver Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund och Julia Lindh, förbundsordförande Sveriges elevråd - SVEA i Metro.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

När en pojke i en korridor på en högstadieskola drar ner byxorna på en flicka; ska det ses som ett oskyldigt pojkstreck eller är det ett regelrätt övergrepp? I just detta fall fick läraren kämpa för att få händelsen polisanmäld mot en i övrigt oförstående omvärld. Det handlar helt enkelt om vilket perspektiv man har. För oss är det självklart att det är offrets perspektiv som gäller.

I Brottsförebyggande rådets senaste enkätundersökning säger sig drygt 15 procent av eleverna ha blivit utsatta för något sexualbrott de senaste tolv månaderna. Men av de som säger sig ha utsatts för sexuellt tvång är det färre än en av tio som uppger att händelsen också polisanmälts. För dem som utsatts för sexuellt ofredande var det färre än en på tjugo.

I ljuset av den rannsakning som sker på alla nivåer efter de senaste veckornas #metoo-debatt så måste skolor på riktigt ha nolltolerans mot sexuella ofredanden. Den som utsätts ska aldrig behöva stå ut med nonsens om pojkars oförbätterlighet eller att det bara handlar om tafatta försök att skapa kontakt. Det handlar istället om att ta alla incidenter på största allvar och inskärpa vad som är straffbart. Nolltolerans ska inte vara ett fint ord för högtidstalen utan en praktik som innebär att alla sexuella ofredanden anmäls.

Elever, lärare och övrig skolpersonal måste få stöd i detta. Ett problem är att lärare ofta inte har tillräckligt med tid för att ta tag i sådana frågor när de är aktuella. De är inte alltid heller bäst lämpade. Ett välfungerande elevhälsoteam som arbetar i nära samarbete med elevskyddsombuden måste finnas på varje skola. Vi vill därför lyfta Skolkommissionens förslag om en rejäl satsning på resurser till undervisning och elevhälsa. Lärare måste få mer tid för varje elev för att kunna förebygga, men även fånga upp det som händer, och en väl fungerande verklighetsnära elevhälsa är avgörande för att utsatta elever ska kunna söka hjälp och ges stöd vid polisanmälan. Alla elever ska veta hur man gör för att anmäla när man blivit utsatt.

Skolan har ett viktigt förebyggande uppdrag. Den spelar en fundamental roll för hur vi formas som samhällsmedborgare och medmänniskor. Där lär sig barn och unga vilka förhållningssätt som är acceptabla och vilka som inte är det och vad ett jämställt förhållningssätt innebär. Skolan måste tydligt stå upp för alla människors lika värde och bryta destruktiva och begränsande könsnormer och värderingar. Detta kan innebära en tuff uppgift i en klass där en liten dominerande klick har uppfattningar som inte är i samklang med skolans och samhällets värdegrund. Men lyckas vi inte med detta är vi alla förlorare. Ett samhälle måste ge alla individer möjligheter att leva sina liv på lika villkor.

Vi är fullt medvetna om att mycket arbete mot diskriminering och kränkningar redan sker i skolorna. Det arbetet förtjänar allt stöd det kan få. Men det får, liksom arbetet för demokratin, aldrig upphöra. Vi måste stå upp för detta varje dag!

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Julia Lindh, förbundsordförande Sveriges elevråd – SVEA

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-11-15 10.47