Sök Sök
Meny Meny

Logga in

17 apr 2016

Skolans språkkris riskerar Sveriges konkurrenskraft

Andelen elever som läser moderna språk minskar i grund- och gymnasieskolan. Dessutom utbildar sig mycket få till språklärare trots en väntad stor brist de närmaste åren. För att rädda flerspråkigheten i
Sverige bör det bli obligatoriskt med moderna språk i högstadiet, skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.

Vi lever i en internationell och globaliserad värld. Vikten av att kunna flera språk ökar. Om Sverige ska vara konkurrenskraftigt, om företagen ska växa, om vi ska bygga broar mellan människor från olika kulturer och öka vår förståelse för andra nationer, räcker det inte enbart med engelska.

Paradoxalt nog tycks utvecklingen av språkkunskaperna i Sverige gå åt rakt motsatt håll – mot färre språk. Förutom i engelska, sjunker språkkunskaperna och språkens status i den svenska skolan och andelen elever som läser andra främmande språk än engelska minskar i allt snabbare takt. Samtidigt finns det oerhört få som vill utbilda sig till lärare i moderna språk och mer än varannan yrkesverksam språklärare har övervägt att lämna yrket.

Detta visar en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund ”Språk – så mycket mer än engelska” som har gjorts bland landets yrkesverksamma språklärare samt svenska företag.

Andelen elever som läser moderna språk minskar i grund- och gymnasieskolan. Var tredje niondeklassare läser inte moderna språk. Visserligen väljer nästan 80 procent av eleverna ett moderna språk i årskurs 7 men av dessa elever hoppar alltför många senare av sitt språkval.

Det har också blivit ovanligt att läsa högre språkkurser i franska, tyska och spanska i gymnasieskolan. Språkens ställning upplevs inte heller som särskilt stark i skolan. Över hälften av gymnasielärarna uppger att språkutbudet på den egna skolan har minskat då det ofta är språk som får ge vika inför skolornas nedskärningar.

Höstterminen 2015 fanns det sammanlagt 16 personer som var antagna till ämneslärarutbildningen år 7–9 i något av språken tyska, spanska och franska samtidigt som det behövs cirka 5 700 lärare de närmaste 13 åren. Om söktrycket inte ökar drastiskt saknar vi alltså ett stort antal lärare i moderna språk. Antal antagna till ämneslärarutbildning mot gymnasieskolan är något högre men räcker knappt att täcka behovet i själva gymnasieskolan.

Över 60 procent av de tillfrågade lärarna som undervisar i moderna språk i dag har övervägt att lämna läraryrket under de senaste tre åren. De är missnöjda med lönen, hög arbetsbelastning samt brist på fortbildning. 85 procent säger att de har behov av ökad fortbildning i sitt språk för att kunna känna sig tillfreds med sin undervisning.

Mer än varannan lärare ställs inför absurda undervisningssituationer då de behöver undervisa grupper där det finns elever från olika steg, nivåer eller årskurser vilket försvårar undervisningen, påverkar lärarnas arbetsbelastning och givetvis själva språkinlärningen.

Undervisningstiden räcker heller inte alltid till. Över hälften av gymnasielärarna uppger att de fått för få antal timmar i sitt ämne i förhållande till de mål som eleverna ska uppnå under kursen.

Men moderna språk behövs på den svenska arbetsmarknaden. Företagen blir allt mer internationella och Sveriges ekonomi allt mer exportberoende. Nära 30 procent av de intervjuade medelstora och stora företagen uppger att de har tjänster där språkkunskaper utöver svenska och engelska är ett krav vid rekryteringen. Företagen anser att det är svårt att rekrytera personer med rätt språkkompetens.

Tyskland, Frankrike, Belgien med flera är viktiga för våra exportföretag. Dessa länder står för en tredjedel av den samlade exporten. Vill vi titta framåt behöver vi vara beredda på Afrikas frammarsch.

Givetvis sker inte språkundervisning i skolan bara för exporten och företagens intresse. Språk berikar livet. Men det är argument som inte tyvärr räcker för att statsmakterna och näringslivet ska bry sig. Kanske bryr de sig när de inser att vi håller på att gräva vår egen grav med allt snävare utblick och mindre språkkunskaper?

Frågan som behöver väckas är om det inte borde bli obligatoriskt att läsa ytterligare ett främmande språk i skolan – och dessutom börja tidigare. Något radikalt annorlunda måste göras om vi vill rädda flerspråkigheten i Sverige.

För att vi ska kunna vända utvecklingen föreslår Lärarnas Riksförbund följande:

Moderna språk bör göras obligatoriskt i högstadiet och möjligheten att komma i kontakt med moderna språk bör ges redan från årskurs 4. Dels för att förmågan att lära sig nya språk är mycket hög fram till puberteten och dels för att det blir en naturlig övergång till språkstudier på högstadiet. Det som skiljer moderna språk från alla andra ämnen i grundskolan är att eleven kan välja bort dessa studier till förmån för andra alternativ och att eleven i princip när som helst har rätt att avbryta sina språkstudier. Ett obligatoriskt språkval kräver att lärare får rätt förutsättningar i sitt uppdrag och kan anpassa undervisningen efter elevernas olika behov. Det är angeläget att insatser och stöd i språk sätts in i mycket tidigare skede än i dag så att alla elever kan läsa moderna språk samtidigt som de kan nå målen i svenska och engelska.

Språklärarnas fortbildning måste garanteras. Staten måste ta övergripande ansvar för språklärarnas fortbildning. Varje språklärare måste garanteras fortbildning som delvis ska ske i målspråkslandet, vilket är en förutsättning för att upprätthålla ett språk.

Samtliga huvudmän måste uppvärdera lärarlönerna om språkläraryrket ska stå sig i konkurrensen. Även staten kan bidra genom att ge förmånligare studiefinansiering, till exempel i form av särskilda utbildningsbidrag, avskrivning av studielån med mera.

Gymnasieskolan bör återgå till en reglering som innebär att en gymnasiepoäng motsvarar en garanterad undervisningstimme, det vill säga en 100 poängskurs ska motsvara 100 undervisningstimmar. Elevernas rätt till kunskap måste garanteras.

Meritvärdessystemet bör utvärderas. Meritpoängen i dagens system verkar inte tillräckligt främja lärandet av fler moderna språk eller studier på mer avancerad nivå. Det är därför angeläget att göra en utvärdering för att se över meritvärdessystemet.

Kräv ytterligare främmande språk som behörighet. Många kvalificerade utbildningar förutsätter att studenter kan fler främmande språk än engelska. Det meritvärdessystem som infördes för att främja studier på avancerad nivå på gymnasiet har inte haft tillräcklig effekt. Det vore därför rimligt att för ett antal kvalificerade utbildningar kräva ytterligare språk än engelska som behörighetskrav.

Bo Jansson, ordförande, Lärarnas Riksförbund


För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2016-05-04 17.59

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll