Sök Sök
Meny Meny

Logga in

29 nov 2008

Skolan står vid vändpunkten

Allt fler stöder kravet på statligt ansvarstagande för skolan. Jag förutspår att vi inom fem år har startat processen för ett ändrat ansvarstagande för skolan, skriver Metta Fjelkner i Upsala Nya Tidning.

Tiden är mogen för att göra upp med den nedvärdering av skolan och läraryrket som den svenska skolan lidit av de senaste tjugo åren. I dag befinner vi oss i en brytningstid när alltfler ser behovet av en uppvärdering av läraryrket och ett nytt nationellt ansvar för skolan. Ett krav återkommer i dag från allt fler som debatterar skolan: "Höj lärarnas löner och stärk läraryrkets status."

Detta är ett viktigt stöd för lärarkåren! Men inte bara debattörer och skribenter stödjer lärarna. I en debattartikel i Aftonbladet förra året krävde nio ledande näringslivsföreträdare att lärares löner ska höjas. Även näringslivet inser att vägen till bättre resultat i skolan går genom att satsa på bättre villkor för lärarna.

Bland annat skrev man att det ligger "i vårt och allas intresse att de bästa lärarna stannar kvar i skolvärlden och utbildar och coachar våra barn och ungdomar till högt motiverad och väl kvalificerad, produktiv arbetskraft. Här måste en förändring ske!" Och förändringen är på gång. Vi ser ett nytt läge i synen på skolan.

När jag tillträdde som ordförande år 2000 sa den dåvarande statsministern Göran Persson att frågan om tidigare betyg var död. I dag här det klart att vi kommer få tidigare betyg - och det med tydligt stöd från Mona Sahlin.

Göran Persson ansåg vidare att tanken att ifrågasätta kommunerna som huvudmän för skolan var omöjligt. I dag görs just detta från alltfler håll.

Lärarnas Riksförbund driver sedan vår kongress i maj frågan om ökat statligt ansvar för skolan. Vissa menade att detta var bakåtsträvande och en dröm om svunna tider med anspråket på tydligare statligt ansvar.

Men när allt fler ser att skolan blivit mindre rättvis och att kvaliteten skiftar på ett oacceptabelt sätt ökar stödet för ett nationellt ansvarstagande för skolan. Ingen säger längre emot dessa krav. Det som var en omöjlighet för ett halvår sedan uttrycks nu i olika termer av alltfler.

Nyligen har det blivit klart att både vänsterpartiet och folkpartiet bejakar en utvärdering av skolreformerna under 90-talet - kommunaliseringen och friskolereformen - och att man vill se ett kraftigt ökat statligt ansvarstagande.

Både skolministern och folkpartiledaren Jan Björklund samt vänsterpartiets ledare Lars Ohly vill ha en utredning och ökat ansvar för likvärdigheten i skolan.

Även socialdemokraterna har sagt offentligt ja till att utreda 90-talets skolreformer. Socialdemokraterna tycks också vara på väg mot en skolpolitik som återknyter till partiets traditioner där kunskapsuppdraget är i fokus som det bästa sättet att hjälpa de grupper som drabbas när social bakgrund och föräldrastöd får göra skillnaden för eleverna.

Samtidigt stärks stödet för ett ökat, och sammanhållet, nationellt ansvar för skolan med en satsning på skolans kompensatoriska uppdrag. Fler och fler ser att kommunerna inte klarar av kunskapsuppdraget i skolan. Ansvar för lokaler och andra kategorier i skolan fungerar nog, men kunskapsuppdraget klarar man inte.

Läraryrket har heller aldrig riktigt passat i kommunernas lönelistor. Med flera hundratusen lärare i skolans olika stadier blir det en tung lönepost som man vill hålla ner.

Men om inte läraryrket är attraktivt med bra arbetsvillkor och bra lön så lockas inte de bästa till yrket. Och skolan behöver att de allra bästa väljer läraryrket. För kommunerna handlar det tyvärr främst om att pressa priser och satsa på kvantitet, även om det en tid ledde till att man föreslog lärarlösa lektioner där eleverna skulle ägna sig åt självstudier på 1990-talet.

Även om kommunerna ännu inte vill lyfta frågor om betydelsen av fler behöriga lärare, mindre klasser och ökat fokus på skolans kärnuppdrag så har problemet med den minskade likvärdigheten gjort att vi i dag har ett nytt läge för skolan.

Med allt fler aktörer som stöder kravet på ökat statligt ansvarstagande för skolan kommer vi allt närmare den punkt då spelplanen vänder över.

Jag förutspår att vi inom fem år kommer att ha påbörjat den politiska processen för ett ändrat ansvarstagande för skolan. Det kommer att ha tydliga sektorsbidrag för olika skolformer och en likartad skolpeng såväl för friskolor och kommunala skolor, samt en samlad överblick med fokus på rättvisa och kvalitet för eleverna.

Metta Fjelkner
ordförande, Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-07-10 11.26

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner