Sök Sök
Meny Meny

Logga in

18 jun 2018

Skolvalet måste göras om för att bli rättvist

Om skolvalet ska kunna ha fortsatt legitimitet måste det justeras. Vi föreslår att man avskaffar kötid som antagningsprincip för friskolor, samt inför en gemensam antagning till både kommunala och fristående skolor. Det skriver Anna Ekström (S) och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, i Svenska Dagbladet.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Fristående skolor har en viktig plats i det svenska skolsystemet. På många håll i landet bidrar friskolor med pedagogisk drivkraft och är på så sätt ett viktigt komplement till de kommunala skolorna. Samtidigt har de fristående skolorna under 2000-talet fått ett alltmer socialt selekterat elevunderlag. I stället för att bli valda utifrån en viss pedagogisk inriktning har många elever och föräldrar valt skolor på basis av skolornas elevunderlag.

Vi menar att detta är en olycklig utveckling. Den svenska skolan är en bildningsinstitution som spelar en avgörande roll för sammanhållningen i Sverige och för upprätthållandet av en demokratisk värdegemenskap. Det är ett uppdrag som underlättas om barn med olika social bakgrund, modersmål och studievana kan mötas i klassrummet och på skolgården.

Samtidigt är det lätt att förstå den oro som många föräldrar känner över sina barns skolgång. Lär sig barnen tillräckligt i skolan? Blir de sedda? Får de det stöd som de behöver för utvecklas till toppen av sin förmåga? Det är helt naturliga funderingar som varje förälder säkert känner igen sig i. Hur det går i skolan har fått allt större påverkan på individens framtidsmöjligheter och det är därmed inte konstigt att föräldrars engagemang har ökat.

Att föräldrar vill sina barns bästa är självklart och i grunden något som är bra för skolan. Däremot får aldrig kvaliteten i utbildningen vara beroende av att föräldrarna eller eleven har gjort ett smart skolval. Alla skolor ska vara bra skolor. Staten behöver ta ett större ansvar för att säkra kvaliteten i alla skolor, bland annat genom att inrätta en regionalt närvarande skolmyndighet som kan stödja skolutveckling lokalt, ge riktat stöd till skolor med stora behov och säkra lärares behov av kompetensutveckling och fortbildning.

För att på sikt bryta segregationen i skolan behövs dock fler åtgärder än så. En sådan fråga är formerna för skolvalet. Socialdemokraterna och Lärarnas Riksförbund har sedan länge ambitionen att justera regelverket för skolval för att göra det mer rättvist och transparent. Idag är det varken fritt eller rättvist att antagningen till vissa populära fristående skolor kräver att man ställer sitt barn i kö redan på BB för att ha en sportslig chans att komma in. Det utesluter många av de familjer som kanske inte har så god koll på skolvalet, men även familjer som flyttar till en annan ort, har adopterat barn eller bara råkar ha fött barn sent på året.

För att ett skolval ska vara meningsfullt krävs det att det finns skolor att välja på och platser att söka när valet ska göras. Skolor ska inte redan före skolvalet kunna vara fyllda till bristningsgränsen genom ett kösystem som blockerar för dem som inte fått en tidig köplats. Så är det ofta idag. Vår uppfattning är att alla skolplatser helt enkelt måste vara möjliga att nå för alla elever. Ett rättvist skolval förutsätter därför att kötid som antagningsprincip avskaffas för fristående skolor och ersätts med regler som bidrar till att minska segregationen.

Vi vill även se förändringar av regelverket för placeringen av elever vid kommunala skolor. Skolor behöver i högre utsträckning än idag kunna använda sig av andra urvalskriterier än närhetsprincipen för att kunna åstadkomma mer blandade lärmiljöer. Det kan till exempel handla om fasta upptagningsområden eller om antagningsregler som innebär att en viss låg- och mellanstadieskola automatiskt länkar vidare till en viss högstadieskola.

För att skolvalet ska ha legitimitet menar vi att det dessutom behöver kombineras med en gemensam antagning till både kommunala och fristående skolor. Att behöva göra många olika separata ansökningar när man söker skola – i stället för en ansökan till en gemensam instans – är krångligare, ställer större krav på dem som söker att själva skaffa relevant information och gör systemet svårt att överblicka. Det blir också svårare att garantera rättssäkerheten.

Med gemensam antagning avses att kommunen administrerar och fattar beslut om antagning till samtliga grundskolor i kommunen, kommunala såväl som fristående. Vi menar att det finns flera fördelar med det. En gemensam antagning är mer resurseffektivt, bidrar till enhetliga beslutsprocesser och ökar sannolikheten för att skollagens regler alltid följs. Det ska till exempel vara omöjligt för skolor att försöka undvika att ta emot elever som är resurskrävande.

Sådana exempel har uppdagats vid flera tillfällen i media och det finns all anledning att tro att det, bakom de flagranta exemplen som blivit offentliga, finns ett mörkertal av mer mjuka avrådanden. Den här typen av "cherry-picking" är fullständigt oacceptabel och helt främmande för den svenska traditionen. En gemensam antagning ökar chansen att sådana styggelser försvinner för gott ur den svenska skolan. Ytterligare en del i detta är att nyanlända elever ska kunna fördelas jämnare mellan skolor, oavsett huvudman.

Vi är två olika aktörer på den utbildningspolitiska arenan, ett politiskt parti och ett fackförbund för lärare och studie- och yrkesvägledare, men i denna fråga har vi nått en samsyn. Möjligheten att välja vilken skola som man helst vill gå i har kommit att bli en viktig del av det svenska skolsystemet, men om skolvalet ska kunna ha fortsatt legitimitet måste det justeras. Samhället ser inte ut som det gjorde i början av 1990-talet och friskolorna har kommit att bli en kommersiell aktör på en utbildningsmarknad snarare än idéburna föreningar, stiftelser och kooperativ som beslutsfattarna då såg framför sig.

Regelverket har helt enkelt inte uppdaterats och segregationen beroende på skola bara ökar för varje år som går. Det här vill vi ändra. Lika villkor mellan kommunala och fristående skolor innebär att varje enskild skola ska stå öppen för alla elever att söka – inte bara genom en symbolparagraf i skollagstiftningen, utan även i praktiken.

Anna Ekström
gymnasie- och kunskapslyftsminister, skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna
Åsa Fahlén
förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2018-06-18 10.08

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll