Sök Sök
Meny Meny

Logga in

04 jul 2012

Skottland visar vägen för svensk lärarlegitimation

Sverige bör lära av hur Skottland lät staten finansiera och garantera ett introduktionsår för alla nyexaminerade lärare. Det skriver Freddy Grip, ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, och Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, på TV4/Politikerbloggen.

Staten bör finansiera och garantera lärarlegitimationens införande

Introduktionsperioden för nya lärare är en del av lärarlegitimationsreformen och är tänkt att ge nya lärare en bra start på en lång karriär. Sverige bör lära av hur Skottland lät staten finansiera och garantera ett introduktionsår för alla nyexaminerade lärare.

Det har talats mycket om svårigheter att utfärda legitimationer för redan yrkesverksamma. De lärarutbildningar som avlöst varandra har sett väldigt olika ut och Skolverket har haft svårt att avgöra behörigheter. Fokusen på förseningar och otydligheter har förtagit den förtjänade uppmärksamheten som introduktionsperioden borde haft.

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening tar i en ny rapport upp hur introduktionsperioden ska kunna fungera bättre. I den ingår en medlemsundersökning där 600 lärarstudenter svarat på deras syn om introduktionsperioden.

Det visar sig att 79 procent av studenterna känner oro inför att hitta en anställning som kan fungera som en introduktionsperiod. Som det är nu måste en nyexaminerad lärare söka en vanlig tjänst som lärare, denna tjänst skall vid anställningen förvandlas till en introduktionsperiod. Det betyder även att rektor ska utse en mentor, göra upp en plan, bedöma läraren vid tre tillfällen. Mentorn skall ha tid för läraren och läraren skall ha tid att arbeta för att bli bedömd efter den kompetensprofil som Skolverket gett ut.

För att det ska finnas utrymme för de speciella former introduktionsperioden kräver behövs det speciella tjänster som är anpassade för just detta. Vi ser också en risk med att nyexaminerade lärare måste söka jobb med handikappet att de ska behöva ha en introduktionsperiod när de konkurrerar med redan legitimerade lärare.

Undersökningen visar också att en majoritet av studenterna hellre vill se en garanterad introduktionsperiod på ett år. Hellre än det nuvarande där den första anställningen skall bli introduktionen. De önskar sig helt enkelt en välanpassad och smidig övergång från studier till yrkesliv.

Skottland var i samma situation som Sverige i slutet av 1990-talet med en lärarkår som hamnat efter lönemässigt i jämförelse med andra professioner. Det skotska parlamentet agerade och tillsatte en kommitté som fick i uppdrag att utreda lärarnas löner, villkor och karriärmöjligheter.

Kommittén gav skarp kritik till de introduktionsperioder som då föregick lärarlegitimationen. Problemen var en stor brist på likvärdighet i systemet samt att de nyexaminerade lärarna användes som vikarier på många skolor.

Föreskrifterna för den svenska introduktionsperioden slår fast att "huvudmannen ska sträva efter att läraren eller förskolläraren får genomföra sin tjänstgöring under introduktionsperioden på heltid". Men det finns all anledning att tro att Sverige kommer hamna i samma situation som Skottland eftersom introduktionsperioden skall bygga på den nyexaminerade lärarens första anställning. Många lärare är tvungna att börja korta vikariat som hackar sönder introduktionsperioden och gör den mindre givande eller i värsta fall gör att den drar ut på tiden.

Skottland valde att lyssna på rekommendationerna från kommittén och införde ett tydligt introduktionssystem för nyexaminerade lärare. Ett system som är fullt ut statligt finansierat och garanterat.

De satsningar som gjorts under början av 2000-talet har, bland annat, resulterat i att lärarna fått en bättre löneutveckling än andra professioner som till exempel poliser, läkare, sjuksköterskor och brandmän. Utvecklingen för lärarkåren i Skottland ändrade riktning. Nyexaminerade lärare får sin legitimation och kan söka jobb på samma villkor som andra.

Lärarnas Riksförbund har konstaterat att idag utbildas ett överskott av lärare i populära inriktningar medan det utbildas för få i vissa ämnen. Därför bör lärarutbildningen dimensioneras efter skolornas behov, men då måste å andra sidan skolorna också ha bättre kontroll över vilka behov de har.

Vi behöver en tydligare dimensionering av lärarutbildningen i kombination med statligt garanterade introduktionsplatser. Endast så kan lärarlegitimationsreformen få de positiva effekter vi önskar och bidrar till en uppvärdering av läraryrket.

FREDDY GRIP
Ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening

METTA FJELKNER
Ordförande i Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-22 14.06

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll