Sök Sök
Meny Meny

Logga in

24 aug 2017

Snåla inte med unga människors framtid

Går alla skolans problem att lösa med mer pengar? Nej, så är det förstås inte. Men mer pengar i skolsystemet skulle innebära större möjligheter att höja lärares löner för att locka tillbaka de lärare som slutat i yrket och få fler intresserade av en lärarutbildning.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Nu vid terminsstart syns lärarbristen som allra tydligast. Några dagar in på höstterminen är fortfarande många tjänster utan behöriga lärare. Bristen har lett till att bemanningsföretag nu växer som svampar och kan erbjuda friskolor och kommuner lösningar som inte bara är sämre med tanke på verksamhetens långsiktiga innehåll utan också kostar mer.

Med mer pengar i systemet kan kommunerna ta ett större ansvar för att vidareutbilda de lärare som önskar det till speciallärare. På det sättet kan den läsa – skriva – räkna-garanti, som regeringen nu bestämt sig för, få ett meningsfullt innehåll. För vi delar helt regeringens bedömning att åtgärder för elever med svårigheter måste sättas in tidigt. Det duger inte att en tredjedel av en årskull inte ens tar sig till gymnasieexamen. Mot bakgrund av hur svensk arbetsmarknad idag ser ut så är detta helt förödande.

Mer pengar i skolsystemet skulle innebära en större chans att anställa personer som kan avlasta lärarna. Det kan bland annat handla om administration kring prov, frånvarorapportering och rastvaktande. Nu utbildas det på flera håll lärarassistenter mestadels genom folkhögskoleutbildning. Det finns definitivt en arbetsmarknad för denna nya assistentgrupp men det måste också finnas pengar att anställa dem efter genomgången utbildning.

Mer pengar till skolan kan innebära en större satsning på elevhälsan. Vi vet att många unga idag drabbas av psykisk ohälsa. Att en god psykisk hälsa innebär bättre studieresultat är ingen nyhet. Eftersom det idag kan vara svårt att boka tid med såväl skolpsykolog, kurator som skolsköterska skulle fler personer med dessa specialiteter inte bara innebära en lättnad och ett stöd för många elever utan det skulle också avlasta lärare en uppgift som de varken har tid eller kompetens för.

Mer pengar i skolsystemet kan innebära att fler studie- och yrkesvägledare kan anställas så att felval och avhopp kan motverkas. Många elever har bristfälliga kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar och vilka utbildningar och yrken som finns. Det mest uppenbara är hur svårt det är att intressera ungdomar för yrkesprogram. Många arbetsgivare drar sig för att anställa kompetenta och behöriga studie- och yrkesvägledare och det är stora skillnader i hur mycket vägledning varje elev får del av.

När regeringen nu inleder sina överläggningar i Harpsund är det viktigt att inte villkoren i skolan hamnar längst ner bland regeringens prioriteringar. Att det nu finns ett stort intresse för säkerhetsfrågor är inte märkligt mot bakgrund av det senaste årens händelser och nu väntas också polisen få ett stort resurstillskott. Men ska man vara tuff också mot orsakerna till brott är skolfrågorna helt centrala. I skolan nås också de ungdomar som har en trasslig bakgrund eller som av en eller annan anledning lockas av hatbudskap. Kan man påverka ungdomar redan under skolåldern så kan mycket vinnas både för den enskilde och för samhället.

Självklart kan mer pengar i en verksamhet vara ett problem om man är osäker på hur de ska användas. Men som representanter för elever och lärare har vi en mycket klar uppfattning om hur nya resurser till skolan ska kunna komma till god och meningsfull användning. Så skolan borde åtminstone få sin beskärda del av den höjning av kvalitén vi väntar oss på alla andra områden. Och det kostar pengar.

Åsa Fahlén
ordförande Lärarnas riksförbund

Johanna Jaara Åstrand
ordförande Lärarförbundet

Hanna Forsgren
ordförande Sveriges Elevråd

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-08-24 09.14