Sök Sök
Meny Meny

Logga in

03 jan 2009

Spariver ger kunskapskollaps

Svensk skola i dag är inte likvärdig och inte rättvis. Elevers kunskapsresultat har blivit än mer beroende av deras föräldrars bakgrund. Om vi inte satsar mer på skolans kunskapsuppdrag kommer ännu en generation ungdomar och elever drabbas i nästa ekonomiska kris. Om nya besparingar görs på skolan kommer Sverige göra nya fall neråt i kommande kunskapsmätningar. Det skriver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Nyligen kom ännu en rapport med ännu dystra nyheter om sjunkande resultat i skolan.

Den internationella undersökningen TIMSS visar att kunskaperna för svenska åttondeklassare försämrats i både matte och naturvetenskap. I matten ligger eleverna både i år 4 och år 8 under genomsnittet jämfört mot resultaten i andra EU-länder. Vi backar mest av 16 länder.

De allt sämre resultaten beror till stor del på skolans kommunalisering och att många obehöriga anställs som lärare i skolan. Kommunerna klarade inte kunskapsuppdraget när man fick ansvaret för skolan 1991.

Försämringen är i stora delar en följd av ett systemskifte i den svenska skolan, från en central styrning av vad eleverna ska kunna till att kommunens politiker tolkar läroplanen vilket i realiteten medför att det blir en ekonomistyrning av skolan istället för målstyrning. Därför förordar vi att staten åter tar ett större ansvar för skolan.

Jag hyser även oro för lärarnas matematikkunskaper. Av dem som undervisar i årskurs 7-9 har bara en tredjedel läst mer än 20 poäng i ämnet. Endast 40 procent av de tillsvidareanställda lärarna som undervisar i matematik i grundskolans tidigare år har utbildning i matematik.

Lärare måste vara utbildade i de ämnen de skall undervisa i. Därför välkomnar Lärarnas riksförbund huvuddragen i den nyligen presenterade lärarutbildningsutredningen. Det är obegripligt att vi har de som förnekar att Sverige halkar neråt i denna typ av internationella jämförelser. Det bekymrar mig att det finns de som vill negligera dessa jämförande studier.

Svensk skola i dag är inte likvärdig och inte rättvis. Kvaliteten i undervisningen skiftar kraftigt mellan olika skolor och kommuner. Elevers kunskapsresultat har blivit än mer beroende av deras föräldrars bakgrund.
Skolverket har samkört elevresultaten med föräldrarnas utbildningsbakgrund. Resultaten visar att de högutbildades barn har större chans att få godkänt. Sambandet syns tydligast i matematik, konstaterar Skolverket. Av de högutbildades barn klarade 91 procent matteprovet, jämfört med 65 procent av de lågutbildades barn.

Viktiga orsaker till detta är som vi ser att så många obehöriga finns i skolan sedan skolan kommunaliserades. Ännu en orsak till de sjunkande resultaten, som man talat tyst om, är nedskärningarna av skolans resurser.

Utvecklingen mot enskilt arbete eleverna under 90-talet hängde samman med de minskade resurserna. Med mer undervisning, fler elever att undervisa för varje lärare och mindre tid till att planera, sparade kommunerna visserligen pengar, men vi förlorade en generation ungdomar. Kommunernas spariver, eller ekonomistyrning, leder till att många elever inte får den undervisning de har rätt till. De som har svårigheter med inlärningen får inte den hjälp de har rätt till, men inte heller de elever som är specialbegåvade får möjligheter att utvecklas i sin takt.

Jag menar att den minskade likvärdigheten i skolan kan kopplas till hur kommunernas olika resursfördelningsmodeller fungerar. Ska vi höja resultaten i skolan, så måste resursernas satsas rätt och för detta krävs det insikter i lärares arbete.

Om vi inte satsar mer på skolans kunskapsuppdrag kommer ännu en generation ungdomar och elever drabbas i nästa ekonomiska kris som vi redan nu ser konturerna av. Om nya besparingar görs på skolan kommer Sverige göra nya fall neråt i kommande kunskapsmätningar.

Metta Fjelkner

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.03