Sök Sök
Meny Meny

Logga in

15 nov 2010

Stärk läraryrkets vetenskapliga bas

Att regeringen avsätter så lite pengar till utbildningsvetenskap sänder ut en signal till lärosäten och andra forskningsfinansiärer att detta är ett oviktigt forskningsfält. Och samtidigt säger man att läraryrket är det viktigaste yrket, skriver Metta Fjelkner.
Alla lärare måste ha tid och möjlighet att ta del av, och tillämpa, aktuell forskning i det egna arbetet. Lärarnas fortbildning ska vara tydligt kopplad till akademin och det ska synas i lönekuvertet att lärare utvecklas och lär nytt.

Nyligen presenterade Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté hur de fördelat sina forskningsmedel i 2010 års stora utlysning. De berättar att de tvingats avslå ett flertal ansökningar som är av mycket hög kvalitet. Detta är ett tydligt tecken på att forskningsområdet är underfinansierat.

Av de 3,2 miljarder som Vetenskapsrådet delade ut som forskningsstöd förra året gick 156 miljoner till utbildningsvetenskap. De forskare som får del av dessa medel arbetar i stor utsträckning inom lärarutbildningen som är den till antal studenter i särklass största akademiska yrkesutbildningen.

Att regeringen avsätter så lite pengar till utbildningsvetenskap sänder ut en signal till lärosäten och andra forskningsfinansiärer att detta är ett oviktigt forskningsfält. Och samtidigt säger man att läraryrket är det viktigaste yrket. Talet om fler disputerade lärarutbildare och en bättre forskningsbas i lärarutbildningen kan inte ses som något annat än tomma ord när så knappa resurser tillförs.

När anslagen till andra vetenskapsområdet stadigt ökat från 2005 till 2009 ligger anslagen till Utbildningsvetenskap i stort sett fast på samma nivå. Anslagen för medicinsk forskning har så gott som dubblerats från under 500 miljoner till en dryg miljard. Utbildningsvetenskapens anslag ligger stadigt fast under 200 miljoner. Även skolhuvudmännen borde satsa mer på forskning som kan komma till användning i skolans vardag, i varje lärares klassrum. Minst en procent av skolbudgeten tycker vi vore ett rimligt mål.

Lärarnas Riksförbund stödjer sig på mängder av forskningsresultat när vi säger att duktiga, välutbildade lärare är det absolut viktigaste för att skapa en skola av högsta kvalitet. Det förutsätter att även grundutbildningen till lärare är av högsta akademiska kvalitet. Vi vill att lärarutbildningen ska vara inriktad mot de kompetenser som behövs i olika delar av skolsystemet och i olika ämnen. Med en tydligare utbildning blir det lättare att locka intresserade och duktiga studenter till att bli lärare.

Alla lärare måste ha tid och möjlighet att ta del av, och tillämpa, aktuell forskning i det egna arbetet. Det behövs också betydligt fler lektorer som ska ta ett särskilt ansvar för att sprida, och bidra till tillämpningen av, relevant forskning. Lärarnas fortbildning ska vara tydligt kopplad till akademin och det ska vara meriterande och synas i lönekuvertet att lärare utvecklas och lär nytt.

Vi har sammanställt våra krav och idéer i fyra punkter för vad vi tycker behöver göras för att stärka läraryrkets vetenskapliga bas och därmed lärarnas kompetens.

  • Bättre lärarutbildning: Duktiga och välutbildade lärare är det absolut viktigaste för att skapa en skola av högsta klass.
  • Vetenskapsbaserad kompetensutveckling: Mer av lärares kompetensutveckling måste genomföras i samverkan med universitet och högskolor.
  • Mer och relevant forskning: Skolhuvudmännen bör satsa minst en miljard på forskning och utveckling i skolan och staten måste öka forskningsanslagen till lärarutbildningen.
  • Fler lektorer: Fler lektorer bidrar till ett mer vetenskapligt förhållningssätt i undervisningen. (SNB)

Metta Fjelkner
Ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.03

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll