Sök Sök
Meny Meny

Logga in

11 sep 2015

Staten bör styra upp utbildningen av lärare

Snedfördelningen av lärare riskerar att leda till ett överskott av vissa lärare och ett stort underskott av andra lärare. Detta stärker inte den svenska skolan, skriver Isak Skogstad och Bo Jansson i en slutreplik.

Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson skriver i en replik på vår debattartikel att regeringen är helt eniga med oss om att en lärarutbildning av hög kvalitet är en nyckelfaktor för att stärka resultaten i den svenska skolan. Det är lovande att regeringen uttrycker en stark vilja att förbättra lärarutbildningarna. Dessvärre avfärdar ministern våra förslag om en tydligare dimensionering som förhastade, trots att nationell expertis framhäver det som en prioriterad fråga.

Lärarnas Riksförbund och studerandeföreningen välkomnar den av regeringen aviserade kvalitetssatsningen av bland annat lärar- och förskollärarutbildningen. Regeringen kommer att avsätta 125 miljoner kronor år 2015 och 250 miljoner kronor per år under resten av mandatperioden i syfte att höja kvaliteten. Det är en välbehövlig satsning, om än inte tillräcklig.

Enligt beräkningar utförda av Saco kan resurserna som tillförs endast räcka till 30 lärarledda timmar i veckan som i sin tur ska fördelas på det enskilda lärosätets alla kurser inom samhällsvetenskap, humaniora, lärar- och förskollärarutbildningen. Sacos ordförande Göran Arrius beskriver satsningen som en ”tummetott”. En regering som gick till val på att förbättra lärarutbildningarna borde rimligtvis ha högre ambitioner än så.

Universitetskanslerämbetet framhåller i sin nyutgivna rapport Ämnen i lärarstudenternas examina att en möjlig väg för att dimensionera lärarutbildningarna är att göra det efter de kända undervisningsbehoven som anges i grundskolans timplan. På kort tid har därmed både Riksrevisionen och UKÄ framhävt vikten av lärarutbildningarnas dimensionering. Statens styrning av undervisningen på grundskolan är omfattande och detaljerad med avseende på ämnen. Någon motsvarande styrning eller samordning av lärarutbildningens omfattning finns inte. Det är inte en effektiv resursanvändning, varken för den enskilde individen eller skattebetalarna.

Enligt UKÄ utgör andelen so-ämnen drygt 13 procent av grundskolans timplan. Det vore därmed rimligt att andelen examinerade lärarstudenter med inriktning mot so-ämnena låg på en motsvarande nivå. Eftersom staten inte aktivt dimensionerar lärarutbildningarna styr istället studenternas efterfrågan utbudet, vilket har givit upphov till att so-ämnenas andel på lärarutbildningarna är 24 procent. Andelen lärarstudenter inom no-ämnena är en tredjedel så stor, trots att de i princip har identiska timplaner.

Skolan är en nationell angelägenhet och lärarförsörjningen likaså. Snedfördelningen riskerar att leda till ett överskott av vissa lärare och ett stort underskott av andra lärare. Detta stärker inte den svenska skolan.

Vi står fast vid att det kommer att krävas en kraftfull politik för att stärka lärarutbildningarnas kvalitet och således höja läraryrkets status. Ingen student ska välja bort lärarutbildningen för att dess kvalitet är ifrågasatt. Även den nya lärarutbildningen är drabbad av stora avhopp. Enligt en kartläggning från SVT hoppar var sjätte student av utbildningen redan efter första terminen. Det är en tydlig varningssignal.

Förhoppningsvis kommer regeringen att presentera ytterligare satsningar inom detta område. Det börjar bli brådskande.

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund

Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbund Studerandeförening

 

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-06-13 13.14

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll