Sök Sök
Meny Meny

Logga in

06 apr 2012

Staten måste ta ansvar för skolorna

Om fler ska förmås att välja läraryrket och få en rejäl lön måste staten ta över ansvaret för skolorna från kommunerna.
För att den svenskan skola ska klara de problem och utmaningar som nu väntar behövs satsningar på behöriga lärare och möjlighet för eleverna att få den stödundervisning som lärarna anser vara nödvändig. Det skriver Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Den svenska grundskolan, som blir 50 år i år, ska firas, men också granskas. Har det blivit en folkets skola? Har grundskolan levt upp till alla förväntningar? Om inte, varför? Ambitionerna med grundskolan var och är rätt. Men vad görs åt det faktum att cirka 12 procent av varje årskull elever inte går ut grundskolan med fullständiga betyg? Det måste vi våga tala mer om.
Idag ökar segregationen och likvärdigheten minskar. Jag vill se en skola där alla elever möts och får möjlighet att nå sin fulla potential. Allt ifrån de som med lätthet tar åt sig kunskapen till de som har stora problem med inlärningen. De senare måste också få den stödundervisning som lärarna anser vara nödvändig.

Grundskolans uppdrag att vara folkets skola kvarstår. Men under den omdaning som skolan varit med om har läraryrkets status lönemässigt försämrats. Lärarnas löner har kontinuerligt sjunkit i jämförelse med industriarbetarnas under lång tid. Sedan början av 1990-talet har lärare haft en sämre löneutveckling än alla andra jämförbara yrken.

Det är inte underligt att vi ser en ny bottennotering i viljan att bli lärare. 1982 fanns det 7,5 sökande per plats på dåvarande lågstadielärarutbildningen. 2011 var det 1,0 sökande per plats på grundlärarutbildningen.

Lärarnas riksförbunds rapport Läraryrkets attraktionskraft på fallrepet visar att svenska lärarlöner nu är i nivå med lönerna för lärare i krisländer som Grekland och Portugal. Och vi är långt ifrån länder som Tyskland och Danmark.

Staten måste se över på vilket sätt lärarlönerna kan höjas. Vill man att ungdomar ska utbilda sig till gymnasielärare i matematik och kemi kan civilingenjörer inte få en ingångslön på cirka 29 000, som är slutlön för gymnasielärare. Civilingenjörerna ska inte sänka sina krav, utan lärarna måste lyftas lönemässigt.

Arbetsgivarna i den pågående avtalsrörelsen kan ta tydliga steg i riktning mot vårt mål att lärare ska få 10?000 kronor mer i månaden. Summan är inte tagen på måfå. Hade lärare i grund- och gymnasieskolorna haft samma löneutveckling som övriga grupper, som exempelvis sjuksköterskor, hade de haft 10 000 kronor mer i månadslön.

Vi är mitt i en avtalsrörelse och jag frågar mig om kommunerna ska mäkta med att satsa på lärarnas löner och arbetsförhållanden. För att det ska ske något radikalt med lärarnas löner krävs att staten tar sitt ansvar för skolan.

Alltfler börjar nu resa krav på att en nationell skola också kräver ett nationellt statligt ansvarstagande. Det är ett rimligt krav menar vi i Lärarnas Riksförbund.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.02

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll