Sök Sök
Meny Meny

Logga in

14 dec 2012

Staten måste ta ett större ansvar

Orsakerna till den svenska skolans problem ska sökas långt tillbaka. Försämringen är i stora delar en följd av ett systemskifte i den svenska skolan, från en central styrning av vad eleverna ska kunna till att kommunens politiker tolkar läroplanen vilket medför att det blir en ekonomistyrning av skolan istället för målstyrning. Därför förordar vi att staten åter tar ett större ansvar för skolan, skriver Metta Fjelkner i en debattartikel i Värmlands Folkblad.

Nya internationella undersökningar visar på sämre skolresultat i matematik och läsning. Även om det finns tecken på bättre NO-kunskaper bland fjärdeklassarna är bilden fortsatt mycket bekymmersam. Skolan måste inrikta sig på att kompensera för ökande skillnader beroende på social bakgrund. Undersökningsresultat som Skolverket presenterat visar att svensk skola inte är likvärdig och inte rättvis. Kvaliteten i undervisningen skiftar kraftigt mellan olika skolor och kommuner. Elevers kunskapsresultat har blivit ännu mer beroende av deras föräldrars bakgrund.

De högutbildades barn har större chans att få godkänt. Jag menar att den minskade likvärdigheten i skolan kan kopplas till hur kommunernas olika resursfördelningsmodeller fungerar. Ska vi höja resultaten i skolan, så måste resursernas satsas rätt och för detta krävs det insikter i lärares arbete.

Om vi inte satsar mer på skolans kunskapsuppdrag kommer ännu en generation ungdomar och elever drabbas. Många beslut har fattats för att lyfta eleverna och höja skolans resultat. Men det krävs ytterligare åtgärder. Några kommer här:

  • Staten måste ta ett betydligt större ansvar för kvaliteten i undervisningen i landets skolor. Det kräver ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner.
  • Eleverna måste få mer garanterad tid med sina lärare. Timplanerna måste följas och eleverna ska få den undervisningstid de har rätt till. Få lärarledda undervisningstimmar leder till att elever inte når kunskapsmålen.
  • Mindre klasser. Elevgrupperna i den svenska skolan är så stora att det blir omöjligt att ge alla barn likvärdiga kunskaper och förutsättningar. Delningstal, tak för antal elever i varje klass, bör skrivas in i skollagen.
  • Eleverna ska garanteras behöriga välutbildad lärare. Kommunerna måste följa kraven att lärare är legitimerade och behöriga för skolformen och ämnet de undervisar i.
  • Elever som nyligen har kommit till Sverige måste få betydligt mer stöd och hjälp för att klara skolan. Ge lärarna en ordinationsrätt så att de alltid har rätt att sätta in särskilt stöd och extra resurser när en elev behöver det.
  • Grundskolan måste bli tioårig med riktig skolstart i sexårsålder. Då har barnen och eleverna rätt att möta rätt utbildade lågstadielärare som kan skriv och läsinlärning.

Det är allvarligt för framtiden är att svenska lärare är minst nöjda med arbetsvillkoren jämfört med alla andra länder i studien. Och de är också bland de minst nöjda med sitt yrkesval i OECD- och EU-länderna! En förutsättning är att läraryrket måste bli mer attraktivt så att fler vill bli lärare.

Vi måste få bättre löner och arbetsvillkor till lärarna. Annars kommer kunskapstappet att fortsätta. Det framgår tydligt att de senaste tjugo årens kommunal huvudmannaskap lett utvecklingen i fel riktning. Staten måste ta tillbaka ansvaret för skolans undervisning.

Metta Fjelkner

Ordförande Lärarnas Riksförbund


För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.02