Sök Sök
Meny Meny

Logga in

06 feb 2014

Svenska kommuner hotar matematiken i skolan

Enligt Pisa-undersökningen sjunker skolelevernas kunskaper i matematik. Samtidigt lämnar svenska kommuner lärarna i sticket, och ger dem inte tillräcklig fortbildning. 

Matematik handlar om problemlösning och metodutveckling. Men det är också ett språk som kan utveckla lärandet. Matematik kan vara ett kreativt samarbetsämne för både lärare och elever.  Matematik är också ett ämne som lärare behöver fortbildning och stimulans i, för att kunna fortsätta utveckla undervisningen. Detta är särskilt viktigt med tanke på att ett av de ämnen där Sveriges kunskapstapp var kraftigast i den senaste PISA-undersökningen är just matematik.

Endast en tredjedel av kommunerna tar ansvar för matematiklärarnas fortbildning och närmare hälften av lärarna anser att arbetsgivaren inte tar sitt ansvar alls.

Drygt 60 procent av matematiklärarna, som inte deltagit i de statliga matematiksatsningarna, har inte fått någon som helst fortbildning de senaste åren. Detta framkommer i rapporten ”Ansvaret för matematikens utveckling” som presenteras vid Matematikbiennalen i dag, där 2 200 matematiklärare har fått svara på en enkät. Frågorna handlar om lärarnas syn på de statliga fortbildningsinsatserna ”Matematiksatsningen” och ”Matematiklyftet”, samt om huvudmännens ansvar för såväl lärarnas kompetensutveckling som för undervisningen i matematikämnet generellt.

Vi ser dock att de lärare som deltagit i någon eller båda de statliga specialsatsningarna är nöjda med den fortbildning de fått. Hela 90 procent anser att satsningarna haft rätt inriktning. Fler än var tredje lärare uppger till och med att fortbildningen träffade rätt i stor utsträckning.

Vidare tror var åttonde deltagande matematiklärare att de statliga satsningarna kan bidra till att förbättra undervisningen på ett sätt som vänder den negativa resultattrenden i matematikämnet.

Detta är mycket positiva siffror som väcker hopp och optimism vad gäller undervisningen i matematik. Staten har enligt lärarna gjort riktiga satsningar och sannolikheten att staten får valuta för pengarna måste bedömas som god.

Men i kontrast till detta står som sagt de kommunala och privata huvudmännens bristande ansvar för undervisning och fortbildning i matematik. Hela 44 procent av samtliga lärare hävdar att huvudmannen inte alls tar något ansvar för matematiklärarnas fortbildning. Förvånande är att 40 procent svarar att rektor inte har någon insikt över huvud taget i den undervisning lärarna bedriver. Det är ytterst oroande att den som leder arbetet i skolan inte har någon verklig kännedom om verksamheten!

Detta är alarmerande och utgör ett direkt hot mot möjligheten att utveckla matematikundervisningen åt rätt håll och få bukt med de problem som har med bristande likvärdighet att göra.

Till detta ska läggas det faktum att bristen på speciallärare med utbildning i matematik är stor. 60 procent av lärarna säger att det inte finns någon speciallärare med matematikutbildning på den skola där de undervisar. Framför allt är denna brist allvarlig tidigt i grundskolan där basfärdigheterna ska förmedlas. Det är just här som kunskapsluckorna kan tätas tidigt så bristerna inte följer med upp i senare studier och i yrkeslivet.

Lärarna har också fått svara på vad de anser att skolan nu behöver för att resultaten i matematikämnet ska kunna förbättras. De viktigaste åtgärderna, när lärarna får avgöra vad som ger resultat, är mindre undervisningsgrupper i ämnet och mer specialpedagogiska insatser.

För framtiden krävs också andra åtgärder för att resultaten i matematik ska förbättras. Lärarnas Riksförbund förslår tre snabba insatser för att vända kunskapstappet.

Tydligare statligt ansvarstagande på lång sikt vad gäller kompetensutvecklingen.

Nationell finansiering som säkrar resurser till undervisning och specialpedagogiska insatser.

Skarpa regleringar av undervisningsgruppernas storlek.

Det är uppenbart att skolans huvudmän hittills saknat förmåga att leva upp till sina åtaganden när det gäller fortbildning och utveckling av undervisningen.

De kan heller inte fortsätta luta sig tillbaka när staten går in och tar ett ökat ansvar för fortbildningen. Då fortsätter Sverige halka efter som kunskapsnation.

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund
Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbunds Forum Matematik och naturvetenskapliga ämnen


För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-04-10 12.50

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll