Sök Sök
Meny Meny

Logga in

02 jul 2012

Svenska lärarlöner suger - även i ett europeiskt perspektiv

En svensk grundskollärarlön skulle ligga på 44 000 kronor i månaden för de med 15 års yrkeserfarenhet om lönenivån var densamma i Sverige som i Tyskland. För en gymnasielärare skulle lönen vara drygt 53 000 kronor i månaden, säger Metta Fjelkner i en debattartikel på Newsmill.

Trots försök att på olika sätt sluta avtal som ska innebära rejäla löneökningar för lärarna så har detta misslyckats. Samtidigt visar en tidigare undersökning från Lärarnas Riksförbund att just lönen är en av de huvudsakliga anledningarna till att gymnasieungdomar väljer bort lärarutbildningen och läraryrket, trots att de är intresserade av yrket.

Och när vi sätter svenska lärarlöner i relation till andra europeiska länders lärarlöner ser vi att Sverige har lång väg att gå innan läraryrket blir lika attraktivt som i andra jämförbara länder.

Utifrån den lönestatistik som finns i OECD:s studie Education at a Glance 2011 samt svensk statistik över lärarlöner och andra akademikeryrkens löner visar det sig bland annat att:

  • Svenska lärarlöner är anmärkningsvärt sammanpressade både avseende år i yrket och skolform som lärare återfinns i.
  • De svenska lärarlönerna står sig slätt mot andra svenska akademikerlöner i jämförelse med hur andra OECD-länders lärarlöner står sig mot sina respektive övriga akademikerlöner.
  • De svenska lärarna har en lägre inhemsk köpkraft än lärare i andra europeiska länder.

De köpkraftskorrigerade årslönerna enligt OECD:s statistik visar att svenska lärarlöner är lika sammanpressade som de i Slovenien, Island, Estland, Polen och Norge och att de ligger på en liknande nivå avseende köpkraft som Italien, Slovenien, Grekland och Irland, alltså strax under OECD-snittet.

OECD gör också en jämförelse mellan ländernas lärarlöner och andra inhemska akademikeryrkens löner. De svenska lärarlönerna har svårt att hävda sig mot likvärdiga akademikeryrken avseende utbildningsnivå. De svenska lärarlönerna förhåller sig till övriga inhemska akademikeryrkens löner på samma sätt som exempelvis Slovenien, Israel, Polen och Estland. De länder där lärarlönerna står sig bäst är Spanien, Portugal och Luxemburg.

Ytterligare ett område där Sverige avviker från det stora flertalet av OECD-länderna är hur lärarnas utbildningslängd premieras. I de flesta OECD-länderna ökar lärarlönen i paritet till vilken skolform läraren är verksam i. I länder som Belgien, Luxemburg och Polen är lönen för en gymnasielärare minst 25 procent högre än för en lågstadielärare. I Sverige är denna skillnad mindre än 10 procent.

Svenska lärares köpkraft är betydligt svagare än jämförbara länder. Om de svenska lärarlönerna skulle hålla samma nivå som exempelvis de tyska så skulle en grundskolelärare (för tidigare år) med 15 års yrkeserfarenhet tjäna drygt 44 000 kronor i månaden, det vill säga 17 000 kronor mer i månaden än vad de gör idag i Sverige. Motsvarande skulle en gymnasielärare ha en månadslön på drygt 53 000 kronor, alltså en differens på 23 000 kronor.

Det är intressant att notera att den tyska slutlönen för en gymnasielärare, i svenska mått mätt, ungefär motsvarar riksdagsmannaarvodet för vilket de svenska gymnasieadjunktslönerna tidigare utgjorde måttstock för.

Många talar idag om att läraryrket behöver en statushöjning. Men det kräver att arbetsgivarna vågar — och vill satsa på lärarkåren. Det finns mycket som kan göras. Bland annat bör den karriärstege som riksdag och regering har fattat beslut om definieras tydligt i skollagen och innebära rejält höjd lön. De utbildningspolitiska reformerna som innebär ett ökat ansvar för lärarna, måste ge särskilda löneökningar.

Att göra läraryrket mer attraktivt är också en ödesfråga för svensk konkurrenskraft, och därmed ett strategiskt vägval för svensk ekonomi. Dagens huvudmän måste vända utvecklingen. Men också staten måste se över på vilket sätt man kan höja lärarlönerna.

Detta görs inte i ett slag men det behövs en konkret plan för att uppnå önskat resultat. Arbetsgivarna i den pågående avtalsrörelsen kan ta tydliga steg i riktning mot målet om att lärare ska få 10 000 kronor mer i månaden. Vi har inte blivit överens med SKL och har därför gått till medling.

Men ambitionen att höja lärarlönerna måste även finnas med i medlingen som väntar på den kommunala sidan. På friskolorna område har vi redan nått korta avtal som ger mer än märket. Under senaste veckan har frågan ställts varför så få vill bli lättare, särskilt i naturvetenskapliga ämnen och matematik. Svaret är enkelt:

Ska Sverige även i fortsättningen vara en kunskapsnation krävs satsningar på lärarnas lön och arbetsvillkor. Det måste ske innan det är för sent. Vi kan inte fortsätta halka efter i kommande europeiska jämförelser.

METTA FJELKNER
Ordförande i Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-06-12 14.04