Sök Sök
Meny Meny

Logga in

15 dec 2015

Sverige försvaras med utbildning och källkritik

I dag kliver världen rakt in i våra klassrum på ett helt annat sätt än tidigare. Förr kunde läraren styra över källor och informationsflöden. Undervisningen i det digitala samhället ställer krav på hur lärare själva hanterar det nästintill obegränsade informationsflödet, men framförallt på att elever tränas i källkritik och värdering av information.

Skollagen slår fast att undervisningen ska ske i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet mellan människor.

I dag onsdag släpps boken Kan Sveriges förvaras – mot vad? Anledningen till att jag tackat ja till att medverka i antologin om svensk säkerhetspolitik är att det så uppenbart finns de som inte delar de demokratiska värderingarna. Lärarnas uppgift blir därför att stå upp för kunskap och värden och därmed för frihet och demokrati varje dag, i varje klassrum, i varje skola.

Till stöd har vi bland annat lärares yrkesetik. Den slår fast att lärare i sin yrkesutövning ska utgå från det uppdrag samhället ger dem, men också ska reflektera över uppdraget satt i relation till de yrkesetiska principerna. Genom vår yrkesetik förbinder vi oss att påtala och engagera oss mot utvecklingstendenser och handlingar i skola och samhälle som kan skada eleverna. Lärare kan alltså inte stillatigande se på ifall de demokratiska värderingarna och allas lika värde ifrågasätts!

Detta arbete sker förstås hela tiden, framför allt i det lilla – men behöver också sättas i ett större sammanhang. Jag och organisationen jag leder, Lärarnas Riksförbund, kämpar ihärdigt för en mer likvärdig skola. Den svenska skolan utmärktes under 1960- och 1970-talen av just demokratisering. 

Nioårig grundskola för alla, breddad gymnasieskola och utbyggnad av högre utbildning gjorde det möjligt för fler, att inte bara göra yrkeskarriär utan också utvecklas som medborgare. Skola och utbildning bidrog till att utjämna medfödda orättvisor – något som inte bara kom individerna utan också samhället till nytta.

Sedan 1990-talet och framåt har vi istället sett en annan utveckling. Dels för att vårt samhälle förändrats men kanske framför allt för att de lösningar vi valt för att möta dessa förändringar istället lett oss i fel riktning. Vi har i dag färre elever än tidigare som presterar på topp – vi har också fler som presterar på en så låg nivå att deras möjlighet att ta aktiv del av demokratin hotas.

Framför allt så har skolans förmåga att möta elevers olika förutsättningar försämrats betydligt. De skillnader som vi ser i dag är helt oacceptabla. Att se skola och utbildning som en nationell angelägenhet borde vara självklart – och detta borde också avspeglas i den faktiska politiken.

Det är trots allt är varje lärares arbete i det lilla som avgör, inte bara att elevernas lärande och utveckling, utan också att samhället utvecklas i önskvärd riktning. Vad är det då lärare gör, och måste göra för att försvara Sverige?

  • Vi ska träna eleverna i att applicera klassisk källkritik på nya medier för att ge dem verktyg för att dels kunna granska flödet, men också förmågan och makten att delta i det.
  • Det är också nödvändigt att ge varje elev ett tillräckligt språk för att kunna tränga in i kärnan i en diskussion, formulera tankar utifrån den och sedan utveckla sin förståelse i diskussion med andra. Språket är en nyckel till aktivt medborgarskap.
  • Vi ska ge eleverna kunskaper och mod som rustar dem att ta kampen för mänskliga rättigheter, allas lika värde och demokratins struktur och byggstenar i den digitala samtidens olika rum.
  • Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det innebär att undervisningen både till form och innehåll ska ha sin utgångspunkt i sådant som är kritiskt granskat, alltså att både undervisningsstoff och metodval har en vetenskaplig grund.

Genom nätet finns i dag en, i princip, obegränsad tillgång till information. Öppna data, öppna resurser för lärande, digitala läromedel, communities och sociala media utgör numera en självklar del av lärprocessen. Politikerna måste se till att lärare ges tillgång till forskning och fortbildning kring dessa verktyg så att vi ges förutsättningar att leda arbetet med eleverna utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Källkritik och kritiskt tänkande är en alltför viktig del av elevernas utveckling som medborgare i ett demokratiskt samhälle för att komma på undantag i brist på resurser eller kunskap. Undervisningen, oavsett skolämne, kan bidra till att försvara eleverna mot propaganda, falska fakta och information som är avsedd att vilseleda.

Utan detta är eleverna öppet mål för eventuella mörka och fientliga krafter som syftar till att destabilisera vårt samhälle. Är det så vi vill ha det?

Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2016-01-11 15.39

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll