Sök Sök
Meny Meny

Logga in

28 mar 2008

Ta ansvar för en modern lärlingsutbildning

- Vi kräver en ordentlig insats av regeringen och landets kommuner för att den nya lärlingsutbildningen verkligen ska kunna genomföras, skriver Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund tillsammans med Anna-Stina Nordmark Nilsson, Företagarna.

Riksdag och regering har nyligen fattat beslut om att införa lärlingsutbildning som försöksverksamhet i hela Sverige med start hösten 2008. Målsättningen är att 4 000 elever skall erbjudas lärlingsplats, som en del av utbildningen. Syftet är att skapa gymnasiala utbildningar som tillgodoser näringslivets behov av duktiga och yrkesutbildade personer.

Lärarnas riksförbund och Företagarna välkomnar möjligheten att få till stånd en modern lärlingsutbildning. Detta är en utbildning som efterfrågas av både näringsliv och studenter. I bland annat våra nordiska grannländer och i Tyskland har lärlingsutbildningar sedan länge hög status. I Sverige har praktiskt intresserade elever i bästa fall fått studera på ett program med inslag av ett antal veckors arbetsplatsförlagd utbildning. Man har kunnat bli till exempel frisör, florist eller konditor, för att det funnits sådan utbildning i skolan, men den som velat bli bokbindare, konservator eller körsnär har inte kunnat få hjälp av skolan. Detsamma gäller många av industrins yrken.

Vi kräver nu en fokuserad insats från både regering och kommun, men också engagemang från privata huvudmän och de utvalda gymnasieskolorna och deras lärare samt de företag som erbjuder lärlingsplatser.

Genom att inrätta ett lärlingsråd kopplat till varje skola ges aktörerna en bra möjlighet att samverka för att det verkligen skall bli en lärlingsutbildning, med fokus på utbildning.

Här ser vi att det är naturligt att det finns representanter från gymnasieskolan, kommunen och från näringslivet. Dock är det viktigt att gymnasieskolan är den som leder lärlingsrådet för att säkra utbildningens kvalitet.

Innehållet i den företagsförlagda delen ska fastställas i ett avtal mellan skola, elev och företag. Dessutom måste skolans lärare och handledaren i företaget samarbeta så att eleven förstår sammanhangen mellan de teoretiska delar som skolan i huvudsak tillhandahåller och de praktiska som sker på företaget. Grundinställning är att eleverna ska vara elever, inte anställda, eftersom det är en utbildning som företaget tillhandahåller. Därutöver måste det försäkras att de som väljer lärlingsutbildning och som senare vill läsa in en mera teoretisk utbildning också garanteras detta!

Positiv flexibilitet
Lärlingsutbildningen kan se ut på olika sätt inom ramen för försöksverksamheten. Denna flexibilitet är positiv då det öppnar för olika sätt att utforma försöksverksamheten efter lokala och regionala förutsättningar. Vi ställer gärna upp som part i diskussionerna för att hitta bästa sättet att utforma försöken på respektive ort. Vi vill dock peka på vikten att ta till vara den möjlighet som erbjuds genom det särskilda statsbidraget, att utbilda handledare och att ersätta handledare i företaget.

Från Företagarnas sida har vi ett stort engagemang bland våra medlemmar för att skapa mer lärlingsplatser i Sverige. Vi tar fram informationsmaterial och checklistor till företagen i syfte att förbereda dem inför uppgiften. Hittills har gensvaret från företagen var gott och vi tror att målsättningen 4 000 lärlingsplatser kommer att uppfyllas med råge.

För Lärarnas riksförbund är det viktigt att skolans lärare ser till att elever som går på program med lärlingsutbildningar får en gedigen utbildning. Därför är det centralt för oss att påverka beslutsfattare i riksdag och kommun att säkra kvaliteten på lärlingsutbildningarna. Eleverna ska ha välutbildade och behöriga lärare och det ska även garanteras god teoretisk utbildning. Den del av lärlingsutbildningen som är teoretisk skall bedrivas av behöriga lärare i ämnena.

Yrkesprogrammen på gymnasiet såväl som yrkeshögskolor måste utformas i nära samarbete med branscherna. Detta för att både gymnasiet och högskolan skall erbjuda den kvaliteten på utbildningen som gymnasieeleverna behöver för att ha möjlighet att kunna verka på arbetsmarknaden.

Förutom att vi vill se en ordentlig och seriös satsning på lärlingsutbildningar, som givetvis kräver att staten avsätter ordentliga resurser, så ser vi mycket positivt på utvecklandet av yrkeshögskolor. Det är en spännande och intressant ny form av utbildning i Sverige som ger en ny dimension till vad man avser och menar med högre utbildning. Länge har teoretiska studier varit det enda som "räknats" när man talat om högre utbildningar, samtidigt som det finns ett skriande behov av "know how" och specialistkompetens inom det som traditionellt kallas "yrkesområden".

En helt ny dimension
Genom att skapa yrkeshögskolor där även traditionella teoretiska ämnen måste ingå får målet att 50 procent av en gymnasiekull ska läsa vidare en helt ny dimension. Då kan det bli tal om att 100 procent av en gymnasiekull klarar gymnasiet och att 50 procent av dessa går vidare, minst! Detta i stället för dagens ordning där enbart cirka 70 procent av en gymnasiekull klarar gymnasiet och av dessa ska 50 procent gå vidare på högskolan.

Lärlingsutbildningarna måste hålla allra högsta kvalitet för eleverna som går där. Staten får inte heller här abdikera från sitt ansvar för skolans kvalitet.

Anna-Stina Nordmark Nilsson
vd, Företagarna

Metta Fjelkner
ordförande, Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-31 09.19

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll

Mer på Internet
› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner