Sök Sök
Meny Meny

Logga in

08 apr 2015

Tänk nytt för bättre yrkesutbildningar

Regeringen har nyligen presenterat direktiven för en kommande utredning med målet att öka genomströmningen i gymnasieskolan. Lärarnas Riksförbund anser att det krävs en mer grundläggande översyn av gymnasieskolans organisering och ansvarsfördelning., skriver Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund, i en debattartikel på SvD Opinion.

Bo Jansson, ordförande

Bo Jansson, ordförande

Gymnasieskolan har en avgörande roll för kompetensförsörjningen. Andelen elever som väljer yrkesprogram har sjunkit stadigt under åren samtidigt som de flesta avhoppen sker från dessa program. Många branscher skriker efter yrkesutbildad arbetskraft under tiden som ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland de högsta inom OECD.

Lärarnas Riksförbund, som organiserar majoriteten av landets gymnasielärare, vill se en rad åtgärder för att forma framtidens gymnasieskola. Förändringar som bör lyftas in i den utredning som gymnasieministern nyligen tillsatt.

Förbundet lägger fram en helhetslösning med förslag på snart sagt alla områden inom yrkesutbildningarna. Låt mig lyfta fram sju steg mot en ny gymnasieskola för alla.

1. Alla yrkesprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet
För att undvika avgörande val i ett tidigt skede i livet bör alla yrkesprogram ge en grundläggande högskolebehörighet. Lärarnas Riksförbund anser att eleven ska ha möjlighet att välja bort de behörighetsgivande studierna om eleven så vill. Detta skulle öka motivationen hos de elever som redan i tidigt skede vet att de vill läsa sig till ett yrke bortkopplat från högskolestudier. Det ska dock alltid finnas möjligheter att komplettera sin utbildning med den behörighetsgivande delen inom vuxenutbildningen.

2. Organisera yrkesprogrammen annorlunda och utveckla dess särart
Yrkesprogrammen måste ta ett större ansvar för att motivera elever. Elevernas första gymnasieårskurs bör fyllas med så mycket karaktärsämnen som möjligt och de teoretiska studierna ska läggas i slutet i möjligaste mån. Samtidigt måste de olika programmens behov av teoretiska ämnen tillgodoses. Exempelvis ska matematik komma in tidigt på El- och energiprogrammet och engelska tidigt på Hotell- och turismprogrammet.

3. Tydligare mandat för branscherna och utveckling av programråden
Yrkesutbildningens kvalitet beror i högsta grad på hur samarbetet mellan skola och arbetsliv fungerar. Därför måste branschorganisationerna få större inflytande över yrkesutbildningarnas utformning. Branschen ska ta större ansvar för lärlingsutbildningen och elevernas arbetsplatsförlagda lärande.

4. Satsa på lärlingsutbildning med lagstadgad lön
Det är viktigt att behålla lärlingsspåret inom yrkesprogrammen för elever som föredrar mer praktik. För att uppmuntra och motivera flera att välja och stanna kvar i lärlingsform måste lärlingsersättningen höjas alternativt ersättas med en lagstadgad lärlingslön.

5. Förstärkt studie- och yrkesvägledning
Flera undersökningar visar att elever som haft dålig tillgång till studie- och yrkesvägledning i grundskolan löper större risk att avbryta sina gymnasiestudier under det första året. Därför måste resurserna för studie- och yrkesvägledning förstärkas kraftigt.

6. Tvingande samhällsansvar
Redan idag börjar cirka 99 procent av eleverna gymnasieskolan. Problemet är att var fjärde elev väljer att hoppa av sina studier. Det är hög tid att införa nolltolerans mot avhopp. För elever som trots allt inte når gymnasieexamen måste det finnas ett tvingande samhällsansvar att sysselsätta dessa ungdomar – antingen genom en annan typ av utbildning eller genom subventionerad arbetspraktik.

7. Inrätta en ny gymnasieexamen
För att säkra kunskapsnivå och för att säkra att respektive program håller sig till sin särart så bör det inrättas en helt ny gymnasieexamen, en examen som anpassas till respektive gymnasieprogram. En del i examen är ett genomfört gymnasiearbete vilket ska för yrkesprogrammen bedömas av bland annat representanter för branschorganisationer och nationella yrkesråden.

Lärarnas Riksförbund vill ta initiativet till en bredare debatt om framtidens gymnasium och dess yrkesutbildningar. Att ungdomar ges likvärdiga förutsättningar att lyckas med sin skolgång är en av de viktigaste framtidsfrågorna och en viktig aspekt när vi talar om en kompensatorisk och likvärdig skola. För detta krävs ett tydligt statligt ansvarstagande för hela utbildningssystemet.

Bo Jansson
Ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Bo Jansson ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2015-04-09 13.24

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll