Sök Sök
Meny Meny

Logga in

30 nov 2018

Tillitsdelegationens förslag bör förkastas

Den formella ansvarsfördelning som i dag råder på skolans område har nått vägs ände. De kommunala huvudmännen kan inte i framtiden vara den aktör som står i centrum när tillit ska byggas, skriver Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund i SvD.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Förväntningarna har varit mycket höga på den Tillitsdelegation som civilminister Ardalan Shekarabi tillsatte för ett par år sedan. Tillitsbaserad styrning låter dessutom som den nya grejen som ska revolutionera offentlig sektor. Men för skolans del anser Lärarnas Riksförbund att delegationens förslag ska läggas i byrålådan, eftersom de inte är relevanta. Tilliten till kommunerna är nämligen inte samma sak som tilliten till lärarna. Detta har delegationen missförstått.

DebattDet här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Tillitsdelegationen tillsattes av regeringen för att se över och föreslå nya principer för styrningen av välfärdstjänster i offentlig sektor, detta efter omfattande kritik av den offentliga styrningen där alltför stora inslag av marknadsmekanismer och new public management fått ta plats.

Begreppet tillit är på modet. Från politiskt håll driver man på för mer "tillitsbaserad styrning" av offentlig sektor och menar att "proffsen ska få vara proffs", det vill säga ta eget ansvar för sitt yrke befriade från pekpinnar uppifrån. Det är en välkommen, om än senkommen, insikt.

Vi lärare har sett hur tilliten successivt försvunnit och ersatts av kontroll och ökad styrning. Den professionella friheten har beskurits, framför allt av kommunerna. Det är förödande eftersom läraryrket bygger på engagemang och kunskap. Samhället måste värna om tilliten till lärarna. Ökad tillit till lärarprofessionen behöver kombineras med rimliga förutsättningar och inflytande över det egna arbetet. Men det är en lång väg att vandra för att i praktiken nå dit.

Ett exempel på vilka svårigheter som ligger framför oss är tyvärr just Tillitsdelegationens huvudbetänkande "Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn" (SOU 2018:47).

Vi i Lärarnas Riksförbund ställer oss bakom det ursprungliga uppdraget till Tillitsdelegationen och även mycket av det resonemang som förs i huvudbetänkandet. Men vi tvingas tyvärr komma fram till slutsatsen att delegationens förslag bör stoppas i byrålådan. Det Tillitsdelegationen visar är mer tillit till kommunerna än till lärarna. Resonemangen har mycket lite med lärarprofessionen att göra. Ska tillitsbaserad styrning spela någon roll måste de formella ansvarsförhållandena i skolan ändras. Tilliten mellan lärare och kommuner är nämligen extremt låg.

Läraryrket, liksom rektorsyrket, är statligt reglerade till sin utformning och bygger dessutom på att lärarna och rektorer ska arbeta efter statliga styrdokument för skolan. Det innebär att huvudmännen, kommunerna och friskolorna, utgör en mellanhand mellan staten och professionen. Det statliga uppdrag som lärarna har kräver ett stort mått av friutrymme, ett friutrymme som genom decentraliseringsreformerna till stor del hamnade hos skolans huvudmän.

Kommunaliseringen och andra reformer orsakade en minskad tillit till dagens skolhuvudmän. Det handlar inte om misstro generellt riktad gentemot lärarnas närmaste arbetsgivare, rektorsnivån, utan snarare en misstro mot dagens system som skapades för snart 30 år sedan. Då frånträdde staten sitt centrala uppdrag, trots att kommunerna inte hade, och fortfarande inte har, förutsättningar att axla ansvaret för skolan.

Tillitsdelegationen sätter alltför stor tillit till detta system, snarare än till lärarprofessionen, och det är detta som gör att vi inte kan ställa oss bakom delegationens förslag.

Den tydliga uppvärdering av läraryrket som faktiskt skett de senaste åren har till mycket stor del att göra med en förbättrad styrning och större ansvarstagande från statens sida. Det handlar om inrättandet av en lärarlegitimation, en förbättrad lärarutbildning, inrättandet av karriärtjänster för lärare, statlig lönesatsning, med mera. Detta är statliga reformer som kommit till stånd för att kompensera lärarna och skolan för de tillkortakommanden som dagens styrsystem har. Att då, som Tillitsdelegationen föreslår, låta staten på nytt ta ett eller flera steg tillbaka genom strukna specialdestinerade statsbidrag, frikommunförsök, förenklade ersättningsmodeller, med mera, kan vi därför inte ställa oss bakom.

Våren 2017 avlämnade Skolkommissionen sitt slutbetänkande (SOU 2017:35) om vad som behövs för att det svenska skolsystemet ska kunna stärkas. Med det menas höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan. Kommissionens slutsatser och förslag går i en helt annan riktning jämfört med det som står att läsa i Tillitsdelegationens betänkande. Enligt kommissionen är det nödvändigt att staten tar ett tydligare ansvar för skolan. Regeringen har därför genomdrivit en del reformer och tillsatt en rad följdutredningar, varav några kommit med slutbetänkande.

Till exempel att ett nationellt reglerat professionsprogram för lärare och rektorer bör inrättas, att de statliga skolmyndigheterna behöver ses över och en statlig regional skolmyndighetsnivå inrättas i syfte att stärka det statliga ansvaret, samt att omfattande statliga resurser ska stärka undervisningen och elevhälsan enligt ett statligt reglerat index. Till detta ska läggas utredning om nationell finansiering och planering av gymnasieskolan, liksom ytterligare en utredning om att stärka statens roll gällande skolans finansiering.

Lärarna är en profession som tar ansvar, men som måste ges frihet att utöva yrket under rimliga förhållanden för att det ska fungera. Den formella ansvarsfördelning som i dag råder på skolans område har nått vägs ände. De kommunala huvudmännen kan inte i framtiden vara den aktör som står i centrum när tillit ska byggas. Därför bör staten lägga energi på att förverkliga Skolkommissionens förslag, med tillhörande utredningsuppdrag, och begrava Tillitsdelegationen i en skrivbordsmöbel.

Åsa Fahlén
ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2018-12-06 15.02

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll