Sök Sök
Meny Meny

Logga in

04 okt 2018

Trakasserier i skolan är ett samhällsproblem

Utvecklingen med ökande hot, våld och sexuella trakasserier i skolan är i förlängningen också ett hot mot lärarförsörjningen. Alltfler lärare kommer lämna skolan om inget görs och allt färre kommer välja det bästa yrket i världen, skriver Lärarna Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i Dagens Samhälle.

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Åsa Fahlén, förbundsordförande

Att en nyutbildad lärare ska komma till en skola och där, på sin arbetsplats, utsättas för hot och trakasserier är helt oacceptabelt. Det är självklart att sådana kriminella handlingar måste polisanmälas. En lärare som utsätts måste känna sådant stöd från sin skolledning att de inte känner att den enda utvägen är att säga upp sig. En nolltolerans är absolut nödvändig!  

I ett aktuellt fall rådde tvekan om anmälan skulle göras. Först när det stod klart att det fanns vittnen till incidenten skedde anmälan. Vad hade hänt om läraren inte hade haft vittnen? Hade eleven fått gå fri utan återverkningar? Eleven som trakasserade och hotade läraren hade dessutom sedan länge varit känd för att gå över gränsen utan att tillräckliga åtgärder hade satts in.

Lärarnas egna erfarenheter och upplevelser säger att hoten och våldet ökar i den svenska skolan. Även myndighetsstatistiken ger dem rätt. Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om fysiskt våld och hot i skolan har nästan fördubblats mellan 2012 och 2017, från 393 till 765. Och för halvåret 2018 har det redan kommit in 543 anmälningar.

Enligt en genomgång rör över 70 procent av anmälningarna våld som begås av elever mot lärare eller annan skolpersonal. Det här är en utveckling som måste få ett stopp. Hotfullt beteende måste uppmärksammas och åtgärdas tidigt. Vi behöver ett systematiskt arbete från ansvariga. Detta är i allra högsta grad en arbetsgivarfråga.

Målet är en bättre arbetsmiljö där lärare får möjlighet att se varje elev, får tid till förarbete och efterarbete av lektionerna. I stället för att hanteringen av stökiga elever ska ta all tid. Lärarna och skolan har ett viktigt fostransuppdrag, men uppfostran är hemmets ansvar.

Vi lärare och vuxna i skolan ska vara föredömen, men vi kan inte ersätta hemmets viktiga roll. När det brister i hemsituationen är det viktigt att socialtjänsten kan sätta in familjestöd och hjälpa där det finns problem. Ett fungerande samarbete mellan socialtjänst, polis och skola är avgörande. Men även civilsamhället har en viktig uppgift.

I skolan krävs det satsning på elevhälsan, med yrkesgrupper som kan hjälpa och skapa nätverk runt elever. Det behövs också mer av omedelbara reaktioner och tydliga gränser. Skolan måste ha ett tydligt rättssystem. Utsätter elever andra – vuxna eller jämnåriga – för hot och våld bör det införas system för skriftliga varningar, avstängningar och omplaceringar. Dessutom bör föräldrar bli ersättningsskyldiga om barnen förstör något värdefullt i skolan. Det kan få skadegörelsen att minska.

Det handlar om att skapa strukturer och jobba långsiktigt. Att förmedla en respekt för skolan och undervisningen. Det försvåras när vi inte har tillräckligt med lärare i våra skolor. Det blir en ond spiral där färre vill bli lärare på grund av orimliga arbetsförhållanden.

Men det kräver att också skolledarna, som har högsta ansvaret ute på skolorna, får hjälp och bättre villkor för att kunna vara det stöd och den arbetsledning som lärarna behöver. Lärare ska känna sig trygga på sin arbetsplats. Det ger trygga elever och föräldrar. Då kan vi fokusera på kunskapsuppdraget. Det är därför vi har skolan.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Ordförande Lärarnas Riksförbund, 073-430 42 74 

För upplysningar:
Pressjour Lärarnas Riksförbund, 08-613 25 55 

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2018-10-04 09.43

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll