Sök Sök
Meny Meny

Logga in

28 okt 2013

Undervisningstiden varierar stort

Lärarnas Riksförbund har undersökt skillnaderna i lärarledd undervisningstid i de gymnasiegemensamma ämnena. Resultaten är oroväckande och manar till eftertanke. Eleverna ges helt olika förutsättningar beroende på vilken skola de går i, skriver förbundsordförande Bo Jansson i en debattartikel i SvD.

Den frihet som infördes för skolhuvudmännen att styra över undervisningstiden har inte blivit ett sätt att hjälpa elever i behov av stöd – det har blivit ett sätt att göra generella nedskärningar i undervisningstiden. Eleverna sviks i det grundläggande kunskapsuppdraget. Det är dags att åter garantera eleverna en likvärdig rätt till gymnasieskolans viktigaste resurs för lärande – den lärarledda undervisningen.

En stor majoritet av de elever som började gymnasieskolan kommer vara nöjda med sitt val av gymnasieprogram. En nästan lika stor majoritet kommer också att fullfölja sin utbildning med godkända resultat och gå vidare till yrkesliv eller studier.

Det finns däremot en betydande andel elever som detta inte gäller. För det första påbörjar cirka 10 procent av hela årskullen inte ett nationellt program i gymnasieskolan, främst med anledning av att de inte är behöriga. För det andra är det en så stor andel som en fjärdedel av de elever som påbörjar ett nationellt program som av olika anledningar inte fullföljer det.

För dessa elever finns det några gemensamma nämnare. Tidigare undersökningar från Lärarnas Riksförbund visar att en stor andel har låga meritvärden från grundskolan och att många av dem anser att de inte fått tillräckligt med stöd för att klara sina studier.

Dessa elever skulle ha behövt ett regelrätt särskilt stöd för att klara sina gymnasiestudier. Många av dem hade också kunnat lyckas bättre med sina studier om de bara hade fått mer lärarledd undervisning i ämnena. I en tidigare undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges elevkårer anger var tionde elev att de anser att de inte fått tillräckligt med undervisningstid för att nå målen i de inledande kurserna i samhällskunskap och historia i gymnasieskolan.

Lärarnas Riksförbund har i en ny undersökning där nära tusen lärare svarat undersökt hur stora skillnader det finns i hur mycket lärarledd undervisningstid gymnasieeleverna får i de första kurserna i de gymnasiegemensamma ämnena. Resultaten är oroväckande och manar till eftertanke. Eleverna ges helt olika förutsättningar beroende på i vilken skola de går.

När de fasta timplanerna avskaffades i gymnasieskolan gjordes det utan avsikt att den totala undervisningstiden i gymnasieskolan skulle minska. Det tycks den däremot ha gjort. Dels genom att färre undervisningstimmar läggs ut, dels genom att mycket undervisningstid kan vara så kallad lärarlös undervisningstid eller tid för ”självstudier”.

En annan avsikt var att kurspoängen skulle motsvara arbetsinsatsen som respektive kurs krävde, i praktiken ett mått för hur mycket undervisningstid som skulle behövas för att klara kurserna.

Vår undersökning visar på stora skillnader mellan hur mycket undervisningstid som läggs ut, både mellan olika kurser men också inom samma kurser. Medelvärdet för de undersökta 100-poängskurserna är 86 undervisningstimmar och standardavvikelsen – spridningen – är mycket stor, 13,5 timmar.

En bärande idé när den reglerade tiden per ämne avskaffades var att man ville öka huvudmännens möjligheter att styra över undervisningstiden efter elevernas förutsättningar och behov. Vår undersökning visar att detta görs i mycket liten omfattning. Exempelvis uppger en tredjedel av lärarna i undersökningen att mindre än 80 undervisningstimmar läggs ut för en 100-poängskurs. Detta ska jämföras med att endast 5 procent anger att det läggs ut 100 timmar eller mer per kurs.

Skillnaderna mellan ämnena är också stora. I snitt läggs 90 undervisningstimmar ut i matematik 1b i jämförelse med 82 timmar i samhällskunskap 1b. Även spridningen är stor. En tidigare undersökning från förbundet visar att de elever som fick minst undervisningstid i samhällskunskap 1a1 fick 22 procent mindre undervisningstid än de som fick mest.

Lärarnas Riksförbund anser att ett kurspoäng återigen ska motsvaras av en undervisningstimme. Därigenom skulle alla elever få bättre förutsättningar att lyckas i gymnasieskolan och framförallt med likvärdiga förutsättningar att lyckas. Huvudmännen använder inte friheten att styra över tiden för att kompensera de elever som behöver det mest – de har använt den för att göra generella nedskärningar i undervisningstiden. Kopplingen mellan ett kurspoäng och en undervisningstimme måste återinföras snarast och huvudmännens skyldighet att erbjuda särskilt stöd till de elever som behöver det därutöver förstärkas.

BO JANSSON
Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund



Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.02

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll