Sök Sök
Meny Meny

Logga in

17 sep 2010

Uppdrag Gransknings reportage visar att staten måste ta större ansvar för skolan

Finansieringsansvaret för skolan bör flyttas från kommunerna till staten. Samtidigt bör friskolornas vinster investeras i satsningar på kunskapsuppdraget, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Uppdrag Gransknings reportage som granskar "den nya skolan" och det svenska friskolesystemet som lockar internationella investerare att bjuda miljardbelopp för att komma över svenska skolor är viktigt. Det visar utvecklingen för en decentraliserad skola utan tydlig central kontroll.

Svensk skola är långt ifrån likvärdig idag. Detta är ett faktum som måste hanteras. Det är inte heller ett nytt problem, skolans problem har många år på nacken.

Ändå säger skollagen att den svenska skolan ska vara likvärdig, det vill säga att utbildningen ska hålla en jämn kvalitet. Det svenska skolsystemet var under 1960- och 70-talet kanske världens mest likvärdiga och de svenska elevprestationerna låg på topp.

Officiell statistik har de senaste åren visat att likvärdigheten brister och att svenska elevprestationer sjunker. Under 1990-talet drabbades Sverige av en ekonomisk kris och skolan genomlevde ett antal radikala reformer. Istället för ordningen tidigare då staten skickade "öronmärkta pengar" till kommunerna kunde nu lokala kommunpolitiker använda de nya resurserna som man fann bäst.

Lärarnas Riksförbunds undersökning "Rika barn lära bäst?" lyfte nyligen fram betydelsen av olika bakgrundsvariabler för skolframgång. Barn till föräldrar med höga inkomster får bättre betyg än barn till föräldrar med låga inkomster. Friskolereformen som genomfördes nästan parallellt innebar att många som var intresserade av skola, med egna pedagogiska idéer eller intresserade lärare i allmänhet gavs möjlighet att starta friskolor. Från 1991 fick vi cirka 290 olika kommunala skolhuvudmän. Från 1994 började friskolorna komma. Och kommunerna har fortfarande det offentliga huvudmannaskapet. Från ansvariga politikers sida var kommunaliseringen enbart en besparingsåtgärd.

Forskaren Niklas Stenlås vid Institutet för framtidsstudier har granskat lärarrollens utveckling, och han har även funderat över de stora skolreformerna. Stenlås påpekar att politikerna måste ha insett att skolan skulle bli mer skiktad och olika med 90-talets reformer. Ja, det måste ha varit själva tanken med kommunaliseringen och friskolereformen. Valfrihet tenderar att medföra både negativa och positiva saker.

Lärarnas Riksförbund var den enda organisation som tog strid mot en av svensk historias största experiment med barns lärande. Och vi var ute i en uppslitande konflikt i frågan 1989. Tyvärr visar nu erfarenheterna att våra farhågor besannades. Skolan blev olika för barn i Sverige beroende på var de bor, vilka deras föräldrar är, vilken etnisk bakgrund de har.

Vi var det enda lärarfacket som varnade för den decentraliserade skolan. Alla vi som bryr oss om svensk skola bör nu gemensamt ta kamp för ökat likvärdighet och statlig styrning med målet att stärka resurserna som går till undervisningen!

I Uppdrag Granskning sa både Ylva Johansson (S) och Jan Björklund (FP) att klyftorna i svensk skola ökat med kommunaliseringen. Detta är uppseendeväckande och visar att politikerna börjar inse sitt stora misslyckande med svensk skola.

Resultatet av alla reformerna har blivit en skola som ingen har full översikt och kontroll över. Sverige har idag världens friaste skola med exempelvis unika möjligheter för riskkapitalbolag att göra stora vinster.

Vi har i Sverige idag cirka 160 000 elever som går i friskolor och 60 000 går i friskolor som är stora koncerner. Två riskkapitalbolag, Wallenbergsfärens EQT och danska Acess, är storägare. Nyligen såldes Sveriges största utbildningsföretag, Academedia, med över hundra skolor och 45 000 elever till just EQT. Det skedde efter hård budgivning med ett amerikanskt riskkapitalbolag.

Samtidigt finns det ingen ny marknad för friskolor, utan tillväxten måste ske genom uppköp av befintliga skolor. Numera är staten alltmer restriktiv med att ge nya friskolor tillstånd att etableras. Inte minst gymnasieskolor eftersom antalet gymnasieelever minskar radikalt då elevkullarna nu går ner. Ny statistik från Skolverket visar att hälften av alla nya friskolor får avslag på sina ansökningar.

Därför är det naturligt att de riskkapitalbolag som äger skolor i Sverige kommer fortsätta att vilja köpa upp redan etablerade skolor, alltså få större marknadsandelar. Det innebär fler elever i friskolor som ägs av riskkapitalbolag. När sedan dessa bolag säljer vidare sina skolor efter två till fem år vet vi inte vem som blir ägare och i vilket intresse. Längre är inte bolagen tidshorisont.

Lärarnas Riksförbund menar att kritiken mot fristående skolors vinster bör tas på allvar. Att det blivit debatt om friskolor och vinsterna i dessa är inte särskilt underligt.

Diskussionen om vinster i friskolor är inte ny och för Lärarnas Riksförbunds del avser jag inte att gå in och ta ställning för eller emot vinster. Det ställningstagandet måste de politiska partierna göra.

Vad som däremot är viktigt för mig som fackförbundsordförande och skoldebattör är att fråga vad vinsterna skall användas till. Det är välkänt av de flesta att svenska lärare är bland de sämst betalda i Europa. Lärarna i framförallt grundskolans senare år och i gymnasiet tillhör den yrkeskategori som haft den allra sämsta löneutvecklingen bland alla andra jämförbara grupper på både privat, statlig som kommunal sektor. Det är inte hållbart om vi menar allvar med att Sverige i framtiden skall vara en ledande kunskapsnation och bygga sitt fortsatta välstånd på kunskap i konkurrens med övriga världen.

Jag menar att friskolorna skulle kunna göra en viktig samhällsinsats genom att satsa på kunskapsuppdraget och drastiskt höja lärarlönerna för den vinst de genererar. Om man går före kan man höja nivån för hela kåren.

Det stora problemet i dagens skola är att vi missar många begåvningar som skulle kunna bidra till att utveckla lärarkåren. I Lärarnas Riksförbunds undersökning "Vem blir vad — och varför?", visar det sig att många som skulle bli riktigt bra lärare väljer bort yrket. I dag har lärarutbildningen svårt att klara en bra rekrytering i konkurrens med exempelvis läkar- och juristutbildning. Lönen och arbetsmiljön skrämmer bort många sökande. Vi vet också att tiotusentals lärare som lämnat yrket är beredda att återvända om lön och villkor förbättras.

Det är i detta sammanhang jag vill föra in diskussionen om vinsterna i friskolorna. Det finns stora vinster, det vet var och en som tar del av bokslutsrapporter från skilda friskoleföretag. Det är dock viktigt att påpeka att i de avtal som vi slutit med friskolor om lön och andra villkor finns inget om bonusar för vare sig lärare eller skolledare. I de fall bonusar förekommer är det något som de enskilda skolorna själva beslutat om. Slutligen — och oavsett hur såväl friskolorna och de kommunala skolorna utvecklar sig — så menar jag att staten måste ta ett större ansvar för hela skolan. Detta kan ske genom en ny finansiering och styrning. Någon måste ta ett sammanhållet ansvar för skolans helhet.

Vårt land utmärker sig internationellt genom att en liten andel av grundskolans totalkostnad går till undervisningen, endast cirka 52 procent. Motsvarande siffra för OECD-länderna är cirka 64 procent.

Vi behöver en ny modell för en rättvis finansiering av skolan och vår rapport "Från byråkrati till undervisning — en finansieringsmodell för framtidens skola" är ett första steg.

Dagens ordning med 290 kommuner och därmed 290 utbildningspolitiska system och ambitionsnivåer — därtill ett stort antal privata system — är inte hållbar. Undervisningen måste prioriteras hos alla huvudmän om Sverige ska bli en konkurrenskraftig kunskapsnation.

Finansieringsansvaret för skolan bör flyttas från kommunerna till staten.

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-15 15.39

Ansvarig redaktör för sidan: Peter Käll