Sök Sök
Meny Meny

Logga in

27 sep 2007

Utnyttja alla sinnen i undervisningen

Många elever som inte anses ha läshuvud har fått en stämpel på sig att inte duga. Men det handlar ofta om att undervisningen är alltför abstrakt. Använd känsel, syn, lukt, smak och hörsel i undervisningen. Det skriver Metta Fjelkner tillsammans med Carl Jan Granqvist och Bosse "Bildoktorn" Andersson, i Göteborgs-Posten. Alla tre medverkar på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg.
I dag arrangeras ett seminarium på Bok och bibliotek, där vi diskuterar näsans betydelse i yrkesutbildningarna. Hur luktar en bränd växellådsolja eller ett oxiderat vin? Det handlar om att lyfta fram dold kunskap, att utnyttja alla sinnen vid inlärning.

Många elever som inte anses ha läshuvud har fått en stämpel på sig att inte duga. Men det handlar ofta om att undervisningen är alltför abstrakt. Problemet skulle till stor del kunna avhjälpas genom att använda känsel, syn, lukt, smak och hörsel vid inlärningen.

Vi måste fånga upp de elever som inte nås med traditionella metoder. Enligt Skolverket ökar de yrkesinriktade utbildningarna i större utsträckning än de studieinriktade. Ungdomar som har gått ett yrkesförberedande program i gymnasieskolan är efterfrågade på arbetsmarknaden och har lätt att få jobb.

Uppdaterade lärare ett krav
Om man frågar elever på olika gymnasieprogram hur de ser på sig själva, vad de gör inom några år, är det mycket vanligare att yrkeselever ser sig som företagare än som anställda inom en snar framtid. Dessa elever är alltså mycket viktiga för Sveriges utveckling och tillväxt.

Många ungdomar som gått ett yrkesförberedande program, upplever dock att de inte har fått kunskap i skolan som är till nytta för att kunna utföra sitt arbete. Detta visar en rapport från Lärarnas riksförbund och LO.

Det innebär att gymnasieskolan inte förmår att fånga upp yrkesutvecklingen utanför skolan. Därmed går en viktig kunskapskälla förlorad. Därför är det viktigt att yrkesprogrammen arbetar nära branscherna. Det finns många samarbetsformer men dessa måste utvecklas.

Alla lärare ska vara uppdaterade på utvecklingen ute i arbetslivet. Det är ett krav för att upprätthålla kvaliteten inom gymnasieskolan. Kopplingen mellan gymnasieskolan och kunskapsutvecklingen i yrkeslivet måste tas med i den pågående utredningen om gymnasieskolans framtida utformning.

Andelen yrkeslärare utan pedagogisk examen är 36 procent. Det är inte acceptabelt. Vi vet också att antalet utexaminerade yrkeslärare inte möter behoven. En av orsakerna är de låga lärarlönerna. En duktig yrkesmänniska ska aldrig behöva avstå från att utbilda sig till lärare för att det senare innebär sänkt lön.

Skolan nära företagen
Vidare skapar de ständigt ändrade förutsättningarna inom skolan frustration och innebär att lärare måste rikta in sig på annat än elevernas kunskapsinhämtning. Det minskar också drivkraften för att vilja utbilda sig till lärare. Politikerna måste göra upp om skolan och ge lärare och elever stabila arbetsvillkor.

Skolan ska alltid stå för objektiv kunskapsförmedling och vi tar skarpt avstånd från den lockpropaganda som vissa skolor ägnar sig åt. Det är inte rätt att locka elever till gymnasieskolor med erbjudanden om fribiljetter till ishockeymatcher, med fria gymkort eller diverse prylar. Locka i stället elever med yrkesprogram där skolorna garanterar eleverna en nära koppling till företag som är aktuella för elevens utbildning.

Det lokala näringslivet har ett stort ansvar här. Skolan kan inte ensam stå för initiativen. Företagare måste öppna dörrar, dela med sig av sin kunskap och se på ungdomarna som framtida medarbetare.

Vi måste även ta vara på de ungdomar som vill gå vidare till en högre yrkesutbildning. Hela samhället skulle vinna på skapandet av en yrkeshögskola!

Höjd kvalitet - höjd status
Målet måste alltid vara att unga människor, oberoende av andras tyckande och konventioner, finner ett yrke där de kan utveckla yrkesskicklighet och yrkesstolthet.

Därför föreslår vi följande för att lyfta yrkesutbildningarna:

* Ökad forskning på alternativa pedagogiska metoder. Lukta på kunskapen!
* Inför en yrkeshögskola för att höja status och kvalitet i yrkesutbildningarna.
* Satsa på en studie- och yrkesvägledning av högsta klass.
* Företagsbranscherna måste ta ansvar för praktiken. Se på elektrikerföretagen.
* Öka kunskap i nyföretagsamhet så att det finns kunskap om hur man driver företag på yrkesprogrammen.
* Inga stängda dörrar till traditionella högskolor ska finnas för den som går en yrkesutbildning.

Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas riksförbund
Carl Jan Granqvist, professor i matkonst, Stavangers universitet
Bosse "Bildoktorn" Andersson, motorjournalist och fordonslärare

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-01-15 15.04

Mer på Internet
› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner