Sök Sök
Meny Meny

Logga in

28 apr 2008

Våld och trakasserier drabbar många lärare

Ny stor undersökning: Mer än var tionde lärare trakasseras i skolan och var tjugonde har utsatts för våld. Nya siffror visar att 4,8 procent av lärarna i grundskolan, gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen utsätts för våld i skolan.

Hot om fysiskt våld har drabbat 6 procent och hela 12,7 procent trakasseras. Av dem som utsatts för fysiskt våld uppger dessutom nästan hälften att det skett vid upprepade tillfällen.

Hela 45 procent av lärarna menar att våldet och hoten ökat i skolorna. Ändå är polisanmälningar ovanliga. En lärare blev slagen med en trädgren. En annan mordhotades inför betygssättningen.

Nästan var femte lärare känner obehag inför att gå till sitt jobb. Situationen är oacceptabel, menar ordföranden i Lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner.

Resultatet av vår senaste arbetsmiljöundersökning är i stora delar nedslående. I år har vi helt inriktat oss på att undersöka förekomsten av hot och våld i skolan. Resultatet visar att arbetssituationen är oacceptabel för enskilda lärare.

1.483 lärare i grundskolan, gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen deltog i undersökningen. Svaren ger en tydlig bild av omfattningen av hot, våld och andra trakasserier kopplade till lärares tjänsteutövning. De ger också besked om hur dessa tar sig uttryck samt hur det inträffade tas om hand på arbetsplatsen.

Vår undersökning visar att nästan en av tjugo lärare, 4,8 procent, utsätts för fysiskt våld kopplat till tjänsteutövningen, 6 procent för hot om fysiskt våld och 12,7 procent för andra trakasserier. Av dem som utsatts för fysiskt våld uppger nästan hälften, 43,2 procent, att det skett vid upprepade tillfällen. Det inträffade polisanmäldes dock i mindre än vart tionde fall. Och inte i något fall känner läraren till att anmälan gjordes till Arbetsmiljöverket, vilket är anmärkningsvärt.

Vi kan också se att nya "verktyg" används, som internet och mobilkamera. En av tjugo lärare har någon gång under den senaste tolvmånadersperioden själv trakasserats med koppling till sin tjänsteutövning genom att ha filmats med mobilkamera. Var fjärde lärare säger att de vet att någon kollega utsatts genom den nya tekniken.

Här kan man anta att mörkertalet är mycket stort. Liknande undersökningar från Storbritannien uppger att 45 procent av lärarna har trakasserats genom e-post, 15 procent har fått hotfulla texter och 10 procent av lärarna har upprörts av texter om dem själva som finns på hemsidor på internet.

I vår undersökning säger närmare hälften av lärarna, 45,2 procent, att förekoms-ten av fysiskt våld, hot om fysiskt våld och andra trakasserier har ökat i skolan.

Vi ser också att 82,5 procent av de svarande lärarna går till sitt arbete utan känslor av obehag inför risken att utsättas för någon form av övergrepp.

Men att samtidigt nästan var femte lärare oroas över att gå till sitt arbete på grund av våld och hot om våld är i sig ett allvarligt arbetsmiljöproblem och något som måste åtgärdas.

Lärare på högstadiet och gymnasiet har mellan 4,5 och 5,5 års högskolestudier bakom sig. Det är orimligt att de ska möta en arbetssituation som vår rapport beskriver. Lärarnas riksförbund visade 2002 att cirka 32.000 lärare lämnat skolan och valt andra yrken. Då visade vi också att det fanns två krav dessa hade för att komma tillbaka. Ett var lönen, men det andra var arbetssituationen. Vår undersökning visar tyvärr att de inte kan lockas tillbaka av en förbättrad arbetsmiljö!

Lärarnas riksförbund har tidigare i år presenterat rapporten "Vem blir vad - och varför?". Där slår vi fast att många unga som läser på exempelvis juristlinjen och läkarlinjen valt bort lärarjobb på gymnasiet just på grund av villkoren. De anför främst löneskäl. Man får förmoda att de inte känner till den oroande verklighet som vi presenterar i dag.

Allt detta är oförenligt med det kunskapsuppdrag som riktas till skolan. Förekomsten av hot, våld och andra trakasserier är ytterst försvårande omständigheter för den enskilde läraren, vars uppdrag är att anpassa sin undervisning till varje elevs förutsättningar och behov och för den enskilde eleven, som vill lyckas med sin utbildning.

Den som hotar eller utövar våld är i de flesta fall en elev. Det förekommer också att föräldrar eller syskon hotar eller trakasserar lärare, till exempel i samband med betygssättning. Till allra största delen sker övergreppen i skolan, i klassrummet eller till exempel i samband med rastvakt och utvecklingssamtal. Men det händer också att lärarens familj blir hotad eller att lärarens privata egendom skadas.

Lärarnas Riksförbund är väl medvetet om att det finns elever som mobbas och ibland anmäler lärare som den som mobbar. Låt oss slå fast att det är oförenligt med läraruppdraget att mobba elever. Lika oförenligt är det att arbeta som lärare och bli hotad eller utsatt för våld.

Enbart en bråkdel av de händelser som inträffar polisanmäls eller anmäls till Arbetsmiljöverket. Allt för många av de drabbade lärarna bedömer att de skulle ha behövt mer adekvat hjälp och stöd av arbetsgivaren. Situationen är i alla avseenden oacceptabel.

Låt mig återge några svar som beskriver hur våldet och hoten tar sig uttryck:

"En elev kom utan förvarning emot mig i korridoren och slog till mig med en trädgren."
"En elev hotade att döda mig om jag inte satte betyget MVG."
"När jag stoppat mopedåkning på skol-gården fick jag spikar i mina bildäck."

Lärarnas Riksförbund tar lärarnas berättelser från sin skolvardag på stort allvar. Lärarnas egna beskrivningar återspeglar förhållanden som inte ska förekomma i svensk skola eller på andra svenska arbetsplatser. Ingen som har ett yrkesarbete ska behöva tolerera hot och våld på arbetsplatsen. Alla borde vara överens om att det är lika oacceptabelt med våld i skolan som på kontoret eller på tidningsredaktionen.

Ingen ska behöva vara rädd i skolan - vare sig elever eller lärare! Lärare som utsätts för hot eller våld eller trakasserier på grund av sitt jobb måste få stöd och veta vart de ska vända sig. Arbetsgivaren måste ha mer kunskap om hur detta kan förebyggas, hanteras och följas upp.

Enligt lagstiftaren ligger det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och för att tillräcklig kunskap finns bland de anställda på arbetsgivaren. Nedskärningar i skolan har lett till sämre arbetsmiljö för elever och lärare, vilket kan vara en av orsakerna till dessa oroande siffror.

Ingen lärare och ingen elev får enligt arbetsmiljölagstiftningens bestämmelser utsättas för hot, våld eller trakasserier av något slag. Det är arbetsgivarens ansvar att organisera arbetet på ett sätt så att hotfulla och våldsamma händelser aldrig ska behöva inträffa.

Tyvärr tvingas vi konstatera att även denna undersökning visar nedslående siffror. Detta får inte fortsätta. Stat och huvudmän måste garantera våra medlemmar en säker arbetsplats.

Vi ser också att rutinerna är bristfälliga. Händelserna varken polisanmäls eller anmäls till Arbetsmiljöverket i den utsträckning som är nödvändig. Samma regler som gäller ute i samhället måste gälla också för dem som arbetar i skolan.

Det är inte acceptabelt att någon slår på dig med en trädgren när du går på trottoaren. Det är lika oacceptabelt att bli slagen när du går i skolkorridoren.

Det måste i stället vara en självklarhet att polisanmäla. Skolledningarna måste ta tag i detta och göra polisanmälningar när lärare utsätts för våldshandlingar och grova hot.

Och i hela denna fråga får vi inte glömma bort det viktigaste och mest grundläggande: föräldraansvaret.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-04-12 14.12

› Läs mer om vanliga
  frågor och förmåner