Sök Sök
Meny Meny

Logga in

12 mar 2013

Vi är överens om att lärarna måste få mer tid för undervisning

Nya moderaterna och Lärarnas Riksförbund anser att tiden mellan lärare och elev är helt central. Vi anser därför att tre framtida reformer bör övervägas för att öka tiden mellan lärare och elev, skriver Metta Fjelkner ordförande Lärarnas Riksförbund och Tomas Tobé ordförande (M) Utbildningsutskottet på Newsmill.se

Alliansregeringen har genomfört en stor omläggning av den svenska grundskolan. Många av reformerna har sjösatts under denna mandatperiod och ger både tydligare ramar och större fokus på kunskap. Det är viktigt inte bara för elevers måluppfyllelse utan även för Sveriges konkurrenskraft på sikt.

Nya moderaterna och Lärarnas Riksförbund anser att tiden mellan lärare och elev är helt central. Den forskning som finns på området pekar på ett tydligt samband mellan tiden som en lärare lägger på undervisning och elevernas kunskapsresultat. Vi anser därför att tre framtida reformer bör övervägas för att öka tiden mellan lärare och elev.

1. Utökad undervisningstid för eleverna Svenska elever går i skolan färre timmar i veckan och lägger mindre tid på läxor än i andra jämförbara länder. I Sverige har man i snitt 741 timmar per år i grundskolan samtidigt som OECD-genomsnittet för 15-åringar är 948 timmar. Att utbildningen håller hög kvalitet är givetvis viktigast men det är uppenbart att Sverige behöver höja ambitionen även i undervisningstid för att inte halka efter. 

Särskilt allvarlig är situationen när vi studerar elevers matematikkunskaper, vilket framgår tydligt i internationella mätningar som PISA och TIMSS. Det är välkommet att regeringen nu utökar undervisningstiden för eleverna, men redan under nästa mandatperiod behöver fler steg tas. Vi vill särskilt lyfta fram matematik som bör ges särskild prioritet men även utökad undervisningstid i svenska och engelska bör övervägas. I det sammanhanget bör det även framhållas att lärarna behöver reella möjligheter till att förbereda lektionerna och att ge varje elev mer återkoppling.

2. Stadieindelad timplan

För att miljardsatsningar på mer undervisningstid faktiskt ska nå fram till den enskilde eleven behöver den svenska skolans timplan utvecklas. Allt annat vore slöseri med skattebetalarnas pengar och att inte se utmaningen med bristande likvärdighet mellan skolor. 

Idag finns det ingen säker nationell statistik för hur undervisningstiden fördelas mellan årskurserna. Samtidigt ser vi en tendens bland en del skolor att planera sina scheman utifrån absolut lägsta möjliga garanterade undervisningstid. Detta beror på att den nationella timplanen som finns för grundskolan är för generellt hållen och inte innebär någon reell garanti för eleverna.

Lärarnas Riksförbund genomförde 2012 en undersökning i grundskolans matematikämne som visade att undervisningstiden varierade mycket. Ett exempel från undersökningen visade att en elev i årskurs 8 kunde få allt från 71 till 125 timmars undervisning i matematik, helt beroende på skola och kommun. Den nationella timplanen styr helt enkelt inte tilldelningen av undervisningstid, vilket kan få förödande konsekvenser för enskilda elever. Det är vidare oroväckande att det i undersökningen framkommer att var tredje rektor inte i vet hur undervisningstiden är fördelad mellan de olika årskurserna. Det antyder att det inte finns några pedagogiska motiv för skillnaderna.

Tid är en viktig resurs som spelar roll för elevernas måluppfyllelse. Vi menar att alla elever måste ha rätt till en minsta garanterad undervisningstid inom vart och ett av grundskolans ämnen. Precis så är egentligen tanken med dagens timplan, men den behöver utvecklas för att bli stadieindelad. En samlad tidsangivelse för alla nio årskurser är ett för stort spann.

Genom att fördela tiden på grundskolans tre stadier skulle timplanen anpassas till de övriga styrdokumenten på grundskolans område – den nya lärarutbildningen examinerar lärare enligt grundskolans stadier, lärarlegitimationen anger ämnen och årskurser som en lärare är behörig att undervisa, grundskolans läroplan är stadieindelad, liksom kursplanerna med bedömningskriterier och centralt innehåll som tar siktet på årskurserna 3, 6 och 9. En sådan lösning skulle dessutom kunna genomföras utan att förändra omfattningen på den undervisningstid som skolorna själva disponerar för att skapa flexibilitet och lokal profilering.

3. Minska lärares administration

Regeringen har nyligen meddelat att lärarnas administration ska minska genom att avskaffa de skriftliga individuella utvecklingsplanerna och skriftliga omdömena i årskurs 6-9 samt halvera dem i årskurs 1-5. Detta är en viktig kursändring som innebär att i högre grad lita på landets lärarkår, men vi är övertygade om att det finns mer att göra på både nationell och lokal nivå. Ett rimligt steg vore att standardisera och digitalisera den dokumentation som lagar och förordningar kräver av lärarna och dessutom kan mycket av lokala skolplaner och dokumentationskrav helt tas bort.

Sverige behöver en likvärdig skola där lärarnas tid och undervisning utgör en hörnpelare i arbetet med att stärka kunskapsresultaten. Undervisningstiden är en så pass viktig resurs att den behöver utökas och garanteras varje elev på ett bättre sätt än idag. Eleverna förtjänar en modern skola för alla.

Metta Fjelkner och Tomas Tobé

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Vänligen verifiera att du inte är en robot

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2014-09-23 16.44