Sök Sök
Meny Meny

Logga in

- Anpassa textstorlek +

Tio argument för en nationell kunskapsskola

Utvecklingen de senaste 20 åren har gått åt fel håll. Vi tycker det är viktigt att staten tar ett helhetsansvar för skolan, i stället för att låta kommunerna försöka 20 år till. Sverige har helt enkelt inte råd att låta skolan vara en lokal budgetpost i stället för en nationell angelägenhet.

Här har vi sammanfattat de tyngsta argumenten för att staten ska ta över som huvudman för skolan.

1. Skolan är en nationell angelägenhet

Höjda kunskapsresultat är av nationellt intresse för ett kunskapssamhälle som det svenska. Därför är skolan för viktig för att överlåta huvudansvaret till enskilda aktörer med olika förutsättningar och ambitioner.

2. Alla elever ska få likvärdiga möjligheter

Möjligheterna att lyckas i skolan ska inte bero på vilken kommun man bor i. En nationellt likvärdig skola kräver en statlig finansiering och styrning. Det innebär att staten måste ta ansvar för att olika skolor får resurser efter behov.

3. Kommunaliseringen har misslyckats

Kommunaliseringen har – tillsammans med privatiseringen och det fria skolvalet – lett till både sjunkande kunskapsresultat och ökade skillnader. Därför behövs ett nytt huvudansvar för skolan. Staten har både kapacitet och kompetens för att ta detta huvudansvar.

4. Läraryrket måste bli mer attraktivt

Både de kommunala och de fristående skolorna har misslyckats med att höja läraryrkets status. Med ett nationellt huvudansvar för skolan kan utvecklingsmöjligheter, villkor och förutsättningar för lärarna förbättras. Det är lättare att få en aktör, staten, att prioritera läraryrkets attraktivitet, jämfört med 290 kommuner och flera hundra friskolor med lika många prioriteringar och åsikter.

5. Fördela resurserna efter elevernas behov

I dag satsar olika kommuner olika mycket på skolan – och ger olika mycket resurser till elever med särskilda behov. Med en nationell finansiering, likvärdig över hela landet, kan resurser fördelas efter elevernas och skolornas faktiska behov.

6. Se till att reformer får genomslag

I dag implementerar kommunerna nya angelägna reformer olika. Genom en tydlig och samlad styrning, och genom att rikta kunskapsuppdraget direkt till skolorna – utan mellanhänder – säkras att nya lagar, reformer och satsningar genomförs ordentligt i hela landet.

7. Mer undervisning, mindre byråkrati

Den kommunala skolan består i dag av 290 olika skoladministrativa system. Det är byråkratiskt och ineffektivt resursslöseri. Med ett samlat statligt huvudmannaskap kan mer resurser användas till undervisningen.

8. Naturlig koppling till högre utbildning

I dag styrs skolan av kommunerna – som annars framför allt ansvarar för social omsorg och viss infrastruktur och planering. Det är mer naturligt att staten, som ansvarar för arbetsmarknaden och högre utbildning, också har huvudansvaret för skolan.

9. Låt proffsen ta ansvar för undervisningen

I dag lägger sig kommunpolitiker, byråkrater och friskolekoncerners ledningar i hur själva undervisningen ska genomföras. Utbildade lärare och rektorer behöver få ökat ansvar för undervisningen, genom en verklig professionalisering och decentralisering.

10. Stoppa dragkampen om makt och resurser 

Huvudansvaret för skolan ska styras av vad som skapar bäst förutsättningar för ökad likvärdighet och höjda kunskapsresultat, inte av en dragkamp om makt över resurser och inflytande. Kommunerna behöver också i framtiden spela en roll för skolan – men på ett mer begränsat sätt än i dag.

Rapportera fel på sidan





Tipsa en vän om artikeln

Du vill spara följande sida som genväg

Ansvarig för sidan: Helena Linge

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-09 10.19