Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

En trygg arbetsmiljö är viktig både för lärarna och för elevernas resultat, menar Gustav Fridolin.
– Problemet är inte om det finns möjlighet att anmäla eller inte. För många andra offentliganställda som fattar svåra beslut i sin tjänsteutövning, till exempel inom polisen och Försäkringskassan, är det självklart att man kan bli granskad. Men det innebär inte att man känner oro för sina möjligheter att göra sitt jobb och det är dit vi måste nå i skolan.

– Bland många lärare finns det ganska lite kunskap om vilka befogenheter och skyldigheter de faktiskt har som lärare. Det finns fortfarande en bild av att de inte får göra något enligt skollagen. Rektorer och skolhuvudmännen har en del att göra för att visa vilka verktyg som skollagen ger lärarna.

Många lärare vittnar om stor och växande press från elevernas föräldrar. En del föräldrar hotar till och med att anmäla läraren om inte hen gör som de vill.
– Grunden måste vara att rektorer följer upp vad som skett på en skola utifrån vad som är rätt och fel, inte utifrån en rädsla om hur föräldrarna kan tänkas reagera.

– Jag tror också att det är viktigt att alla skolor bygger upp system för föräldrakontakter. Det har börjat på en del skolor. Frågan är hur vi sprider det vidare? Det tänker jag ta upp en diskussion med SKL om.

Handlar det inte om bara om allmänt hyfs?
– Jo. I grunden handlar det om att vuxna människor ska bete sig som folk. Men även föräldrakontakter som är bra och konstruktiva måste man ha system för.

– Det är viktigt att skolan klarar och vågar sätta upp regler för föräldrar. Jag har pratat mycket med Arbetsmiljöverket och där är man förvånad över att så många skolor helt saknar förhållningssätt till hur föräldrakontakter och föräldrars medverkan ska se ut.

Vad leder det till?
– Lärare vittnar om en del omedelbara problem, till exempel att man får sms sent på kvällen och jämt förväntas svara på mejl.

– Men det riskerar också att underblåsa bilden av skolan som en serviceorganisation som ska leverera enligt föräldrarnas önskemål, snarare än en välfärdsinstitution som kräver ansträngning av både elever och föräldrar för att målen ska nås.

Varför då?
– Grunden i detta är att man uppfattar skolan som en marknad och sig själv som en kund. Jag tycker att vi ska lämna idén om skolan som en marknad som vilken som helst. En del i detta är att fråga sig om det är rimligt att man har möjlighet att välja skola om och om igen.

Bör man bara kunna välja en gång per stadium?
– Det skulle kunna vara en modell, och att skolval utöver det bygger på att det finns särskilda skäl. Men hur skolvalet görs är bara en av frågorna. Det handlar också om ersättningssystemet till skolorna. När ersättningen är så oerhört tätt kopplad till eleverna som den är i dag, skapar det en viss maktrelation mellan skola och föräldrar.